Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lykseth-Skogman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
Lykseth-Skogman—Lymfadenit
922
Persefone-Despoina. Kultbilderna,
utförda av D a’ m o f o n från
Messene från 200-t. f. Kr., höra
till den hellenistiska konstens
viktigaste monument.
Lykseth-Skogman, Magna,
f. 1874, operasångerska, av norsk
börd, gift först med O. J.
Schjer-ven, därefter med
expeditionschefen frih. K. Skogman, anställd
1901—18 vid Kungl. teatern, där
hon genom stämmans välklang
och en ofta välberäknad scenisk
framställning vann framgång i
ett stort antal roller. L.
uppträdde även som konsert- och
oratorie-sångerska.
Lykta. 1. Se L j u s r e d s k a p.
— 2. Se H ä s t sp. 1158.
Lyktbärare, se S t r i t a r.
Lyktgubbe, detsamma som
irrbloss.
Lyku’rgos. 1. Spartas mytiske
lagstiftare, som enl. traditionen
skall ha levat på 900-t. f. Kr. Det
L. tillskrivna samhällsskicket är
resultatet av en lång utveckling,
ej av en på en gång genomförd
lagstiftningsakt. Det fick sin
slutliga utformning trol. under
500-t. f. Kr. — 2. Atensk
statsman, f. omkr. 390 f. Kr., d. 325,
handhade stadens finanser 338—
327, motståndare till
makedonier-na. L. föranledde en omfattande
byggnadsverksamhet i Aten (bl. a.
D ionysosteatern ombyggdes).
Lyle-Burgas, se L u 1 e - B u r
-gas.
Lyly 1. Lilly [liTli], John,
f. omkr. 1553, d. 1606, engelsk
författare. L. skrev bl. a.
romanerna Euphues. The Anatomy of
Wit (1579) och Euphues and his
England (1580), vilkas
allegoriska och konstlade språk gav
upphov till en på sin tid i
England omåttligt populär
smakriktning (”euphuismen”).
Lymantri’idae, en fam.
fjäri
lar, tillhörande gruppen S p i n
-n a r e. Kroppen är hårig,
sug-snabeln förkrympt, antennerna
hos hanen långt, hos honan kort
kamtandade, vingarna hos honan
ofta förkrympta. Larverna äro
vårtiga, bära ofta hårtofsar och
en utstjälpbar, vanl. röd blåsa på
9:e 1. 10:e leden. Hos den
allmänna aprikos - 1.
fjäder-tofsspinnaren, Orgy’ia
an-ti’qua, äro hanens vingar väl
utvecklade (vingbredd 27—33 mm.),
gulbruna, de främre med vit fläck
vid bakkanten, honans starkt
förkrympta. Larverna leva på
lövträd. — Bokspinnaren,
Dasychi’ra pudibu’nda, har gråa
framvingar med mörka
tvärstreck. Larverna uppträda
stundom som skadedjur på bok. —
Till L. höra bl. a. även nunnor.
Ly’mfa (av lat. ly’mpha,
vatten), vätska, som utfyller
lymfkärl och klyftorna i lymfkörtlar
och -folliklar. Till L. räknas ock
vätskan mellan kroppens celler i
allm., vilken bildar källflödet för
L. i lymfkärlen. L. bildas
huvudsak!. genom osmos och diffusion
genom cellväggarna, varvid
kapillärernas endotelceller spela
stor roll. L:s sammansättning
liknar blodplasmats men visar
något lägre halt av äggvita. Genom
L. föres näring till och
bortföras exkretionsprodukter från
cellerna. Efter näringsupptagande
kan L. vara särskilt fettrik, spec.
den L., m j ö 1 k s a f t 1. chyTus,
som kommer från tarmen och
flyter i bröstgången. Jfr
Lymfkärl och Lymfkörtlar.
Lymfadeni’t (av lymfa och
grek. ade’n, körtel), infektion
med inflammation av
lymfkörtlar, som därvid ansvälla till
större 1. mindre knölar. Vid akut
L. äro dessa starkt ömmande,
och en snabb, varig nedsmält-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
