Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lykseth-Skogman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Lymfadenom—Lymfkörtlar
924
ning kan inträda och ev.
genombrott genom huden 1. inåt
(fistelbildning). Vanligaste orsaken är
ett infekterat sår med därifrån
genom lymfkärlen spridd
infektion, 1 y m f a n g i’ t. Lymfkärlen
avteckna sig då på huden som
röda strimmor. Hejdas ej
infektionen i lymfkörtlarna, leda
lymf-angit och L. lätt till allmän
blodförgiftning. De vanliga platserna
för L. äro ljumskarna,
axelhålorna och halsen under underkäken.
Behandling, öppnande och
renande av den primära
infektionshär-den, immobilisering av den
skadade kroppsdelen, lokal värme,
ich-thyolsalva; vid varig smältning
insnitt och ev. borttagande av
lymfkörtlarna. — Kronisk L.
orsakas ofta av tuberkulos.
Lymf-angiten är ej så utpräglad och
ofta ej heller ömheten. Varig
ned-smältning och fistelbildning
förekomma även här. Behandlingen
lämpas efter infektionens art:
röntgen, exstirpation 1.
konservativ behandling.
Lymfadeno’m,
Lymfangi-o’ m (av lymfa och grek. ade’n,
körtel, resp, angei’on, kärl), se
Svulst.
Lymfangi’t (av lymfa och
grek, angei’on, kärl), se
Lymfad e n i t.
Lymfa’tisk, benämning på
husdjurs kroppskonstitution, då
vävnaderna äro spec. vattenhaltiga
och av lös struktur.
Kroppsbyggnaden är klumpig, ledgångarna
avrundade genom rikligt
utvecklad under hudsbindväv;
extremite-terna kännas mjuka (svampiga) ;
gallor förekomma ofta. Djuren
sakna energi och temperament.
Lymf-folli’klar, se
Lymfkörtlar.
Lymfkärl. Strömningen av
lymfa (jfr d. o.) börjar i
mikroskopiska mellanrum mellan väv-
nadsdelarna och fortsätter ut i
lymfkapillärerna, vilka i sin
byggnad överensstämma med
blodkapillärerna. Härefter kommer
lymfan ut i de egentliga L.,
tunn-väggiga kärl, som ha klaffar, så
ställda, att lymfan ej kan flyta
tillbaka i kapillärerna. L.
genomborra lymfkörtlarna (se d. o.) och
förlöpa i ett ytligare lager i stora
knippen utmed venerna, i ett
djupare utmed artärerna, för att från
alla kroppens delar under
förmedling av lymfkörtlar småningom
förena sig till två huvudgångar:
bröstgången (du’ctus
thora’-cicus) och högra ly mf gå n g
-en (ductus lymfa’ticus de’xter).
Dessa mynna i vänster, resp,
höger nyckelbensven.
Lymfkörtlar, i lymfkärlen
inkopplade organ, som befria
lymfan (jfr d. o.) från främmande,
skadliga ämnen och bilda
lymfocyter. L. omges av en kapsel av
bindväv och glatt muskulatur.
Denna genomborras av de
tillförande lymfkärlen (jfr d. o.), vilka
öppna sig i ett under kapseln
beläget springformigt rum,
genom-satt av utlöpare från de
begränsande cellerna. Dessa utlöpare
kunna i sig uppta bakterier och
främmande kroppar. Organets
inre innehåller dels
bildningsplat-ser för lymfocyter, 1 y m f
-folli’ klar, dels springformiga
lymfrum. Dessa samla sig vid ett
njurformigt inbuktat parti av L.
för att tömma sig i de avledande
lymfkärlen. På detta ställe, h i’
-lus, intränga även blodkärlen i
L. L: s storlek växlar betydligt.
Utom i L. förekomma
lymffollik-lar i tarmkanalens,
respirations-samt urinvägarnas väggar,
bildande 1 y m f o i’ d vävnad. Ett
L. närstående organ är mjälten.
Det populära begreppet körtlar
är oftast liktydigt med L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
