Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyonnais ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Lyonnais—Lyrik
930
Franska revolutionen medförde
svåra härjningar i L. Då 1793
jakobinerna fördrevos, lät
konventet belägra L. och efter dess
intagande anställa massavrättningar.
Det till stor del förstörda L.
uppblomstrade åter hastigt.
Arbetar-oroligheter förekommo bl. a. 1831
och 1849.
Lyonnais [liånä’], fordom
fransk provins, omfattande ung.
nuv. dep. Rhöne och Loire.
Lyra, grek., antikt
stränginstrument med rundad
resonansbotten (urspr. sköldpaddsskal)
och böjda sidoarmar, upptill
förenade av ett tvär stycke, tjänande
som strängfäste. Strängarna,
vilkas antal under olika tider
växlade, anslogos med plektron. Med
L. besläktad var k i t a r a, med
fyrkantig resonansbotten och
urspr. 4, senare 18 strängar.
Lyra, se Nikolaus från
Lyra.
Lyran (lat. ly’ra), stjärnbild
på n. hemisfären. Dess ljusaste
stjärna är V e g a, av första
storleken.
Lyrblomma, se D i e 1 y t r a.
Lyrestad, socken i Skarab. 1.,
pastorat i Skara stift. 2,690 inv.
Lyrfågel, Menu’ra supe’rba, en
art T ätti n gar. Hanens breda,
förlängda, yttersta stjärtpennor
äro S-formigt krökta, så att
stjärten får formen av en lyra. Längd,
inkl, den 7 dm. långa stjärten, c:a
1,3 m.; honan är mindre.
Australien. Lever parvis i buskskogar,
vanl. på marken.
Lyrfk (av grek. ly’ra, se d. o.),
den art av poesi, som -— i motsats
mot eposet och dramat, vilka
företrädesvis äro
handlingsskild-rande — framför allt strävar att
ge uttryck åt känslor och
stämningar. L. är den äldsta arten av
poesi och den, som står musiken
närmast; ehuru mera konkret än
Lyra. Grekisk vasmålning, föreställande
män, som spela kitara.
denna, strävar den, främst genom
användan‘de av rytm och rim, att
avlocka språket dess musikaliska
element. — Man skiljer mellan
flera olika arter av L. I
cen-t r a 11 y r i k e n, vars form ofta
är visan, ger diktaren uttryck
åt sitt eget känsloliv och åt
stämningar inför individuella
upplevelser, i hymnen, odet och
dityramben (se dessa ord)
åt upphöjda känslor av mera
allmän natur, ss. kärleken till Gud
och fosterlandet, i
reflexions-lyriken, till vilken kunna
räknas såväl 1 är odikten, e p i
-g r a m m e t och satiren som
elegin (se dessa ord), åt
tankar, reflexioner och meditationer.
På gränsen till epiken stå r o
-månsen och balladen. L.
har i regel versens form men kan
någon gång även anta prosans,
prosadikt. — Från att åsyfta
en viss diktart och dess utövare
ha uttrycken L., lyrisk och
lyriker numera även övergått
till att användas om ett
konstverk 1. en konstnär i allm. (t. ex.
målare, skådespelare), som i
främsta rummet ger uttryck åt
känslo- och stämningsvärden. I
en speciell bemärkelse användes
lyrisk om sångscenen i
motsats till talscenen.
30. — L e x. VII. Tr. 28. 11. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
