- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
931-932

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyonnais ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

931

Lys—Lysmaskar

932

Lys [liss], biflod från v. till
Schelde, i Frankrike och Belgien.
Se Flandern sp. 124.

Lysander, Albert
Teodor, f. 1S22, d. 1890, filolog och
litteraturhistoriker, prof, i latin i
Lund 1864. L. utgav 1874—78 en
upplaga av C. J. L. Almquists
skrifter, till vilken han fogade en
litteraturhistoriskt
grundläggande monografi över skalden.

Lysa’ndros, d. 395 f. Kr., se
Grekland sp. 1534.

Lysboj, se Fyrväsen.

Lyse, socken i Göteb. L,
pastorat i Göteborgs stift. 4,250 inv.
Inom L. liggei’ Slättens
munici-palsamhälle.

Lysekil, stad i Göteb. 1., vid
Gullmarsfjorden. 4,175 inv.
Kommunal mellanskola. Besökt
badort. Livlig ångbåtstrafik med
kustorterna och Norge.
Slutstation för Lysekils järnväg.
Industrin sysselsatte 1923 695
arbetare vid 28 arbetsställen.
Viktigast äro mek. verkstadsindustrin
(bl. a, Skandiaverken a. b.,
grundat 1919), konservindustrin och
stenhuggerier. L. utgör ett
pastorat i Göteborgs stift. L. var urspr.
ett fiskläge, som 1836 blev köping
och 1903 stad.

Lysekils järnväg (Ly. J.), en

34,9 km. lång, normalspårig
järnväg från Lysekil till Alunkedal
vid statsbanelinjen Strömstad—
Göteborg, öppnad för trafik 1913.
Äg. Lysekils järnvägs a. b.

Lysfärg, se F os f or e s ce n s.

Lysgas, se Gasverk.

Lysgasförgiftning, detsamma
som koloxidförgiftning.

Ly’sias, f. omkr. 445 f. Kr.,
atensk vältalare. L:s tal utmärka
sig för klarhet och enkelhet i
plan och innehåll samt ett rent
attiskt språk.

Lysi’krates, se Aten sp. 806.

Lysima’chia, växtsläkte (fam.
Primula/ceae). L. vulga’ris,
videor t, med gula blommor i klasar,
är allmän vid stränder o. d.
L. nummula’ria, penningarv,
krypande med runda blad och
ensamma, gula blommor, växer vild
på fuktig gräsmark och odlas
även som prydnadsväxt.

Lysi’makos, se D i a d o k e r.

Lysi’n. 1- Diaminokapronsyra,
NH2(CH2)4 • CH • NH2 • GODE/ en
basisk aminosyra, ingår i de
ba-siska äggviteämnena. — 2. Se
Immunitetslära.

Lysing. 1. Härad i Mjölby
domsaga, östergötl. L, omfattar
socknarna Västra Tollstad,
ödeshög, Stora Äby, Trehörna, Rök,
Heda, Svanshals och Kumla. — 2.
Kontrakt i Linköpings stift
omfattande pastoraten Stora Åby och
ödeshög; Rök, Heda och Västra
Tollstad; Trehörna samt
Svanshals och Kumla.

Lysings och Göstrings
domsaga, före 1924 domsaga i
östergötl. 1., ingår numera i AIj ölby
domsaga (se d. o.).

Lysi’ppos, se
Bildhuggar-konst sp. 1516 f.

Lysmaskar, Lampyri’nae, en
underfam. skalbaggar av fam.
Cantha’ridae. Huvudet täckes
delvis av halsskölden. Bakkroppen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free