Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Läder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
Lägenhet—Läkare
956
Lägenhet, se F a s t i g h e t sp.
1436, Hemman och Mantal.
Läger, förläggning av trupper,
expeditioner o. s. v. i baracker
e. d. Truppers förläggning i
medförda skyddstält kallas ej L. utan
bivack (se d. o.) ; förläggning i
större tält, hyddor 1. baracker
(se d. o.) kallas tält-, hydd-,
resp, barackläger. Fasta
lägerplatser med baracker (på
vissa håll kallade
lägerhyddor) ha i Sverige till senaste tid
använts för förläggning av
militär. Under världskriget fingo ofta
skyttegravarna tjäna som L. —
Romerska rikets militärstationer
i provinserna voro merendels
fasta L., ståndläger (lat.
ca’stra stat i’va). På sina håll,
särskilt i de europeiska provinserna,
kunde dylika L. utvecklas till
bestående stadssamhällen (t. ex.
Ca’stra regi’na till Regensburg,
flera engelska orter med de av
castra härledda namnändel serna
-caster och -chester). —
Borgläger kallades fordom i Sverige
inkvartering av krigsfolk icke
blott i borgar utan även hos civila
på lantgårdar 1. i städer.
Lägersmål, i
rättsterminolo-gin beteckning för könsumgänge
utom äktenskap, vanl. dock ej
sådant, som är att hänföra till
blodskam, hor 1. våldtäkt (se
dessa ord). Vissa kvalificerade
fall av L. (t. ex. då L. innebär
missbruk av vårdnadsplikt) äro
straffbelagda. L. mellan ogifta
personer benämndes i äldre
lag-språk lönskaläge.
Lägesenergi, detsamma som
potentiell energi.
Lägg. 1. L. 1. underben,
bakre (nedre) extremiteten från
knät till foten. (Jfr Slakt.) L.
är hos människan oregelbundet
spolformig; på främre inre sidan
kännes skenbenets främre inre
yta, medan L:s yttre och bakre
partier ha tjocka muskellager,
bildande vaden. Vid övergången
till foten övergå musklerna till
största delen i senor, liggande
intill benen, varför detta parti är
smalare och hårdare,
smalbenet. Om L: s benstomme och
muskler se resp.
Extremiteter och Människan. — 2. Se
Ankare. — 3. Se
Bergborrning sp. 1312. — 4.
Samling blad i handskrift,
motsvarande arken i en tryckt bok. Olika
slag av L.: tern, k v a t e’ r n,
k v i n t e’ r n, s e x t e’ r n med
resp. 3, 4, 5, 6 dubbelblad. — 5.
Samling tidningsnummer av
pågående årgång, ordnade och
inhäftade i följd.
Lägga bi, detsamma som
dreja bi.
Läggesta, järnvägsstation i
Kärnbo skn, Södermani. 1., vid
N. Södermanlands järnväg. Från
L. utgår bispår till Mariefred.
Läggsöm, ett slags
prydnads-söm. En grov tråd, snodd e. d.
sys fast på underlaget medelst en
tunnare tråd. Se vid.
Konst-sömnad.
Lägre allmänt läroverk, se
Rikets allmänna läroverk.
Lägsta bud, se Utmätning.
Läkare, legitime’ rad L.,
person, som, efter avlagda
medicine kandidat- och medicine
licentiatexamina vid Karol. inst. 1.
någon av de medicinska
fakulteterna i Uppsala 1. Lund, av
Medicinalstyrelsen efter ansökan
meddelats rätt att (i Sverige) utöva
läkarpraktik (legitimatio’n). I
vissa fall och för viss tid
meddelas dock legitimation även åt
personer, som icke avlagt båda
dessa examina. Medicine
doktorsgrad fordras ej för legitimations
erhållande. Jfr
Provinsial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
