Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Läkeblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Läkeblad—Lan
958
läkare. — L ä k a r f ö r
-eningen, se Allmänna
svenska läkar föreningen.
—- Läkarsällskapet, se
Svenska Läkarsällskapet.
Läkeblad, se P 1 a n t a g o.
Läkemedel, m e d i k a m e’ n t,
natur- 1. konstprodukter, som
användas att förhindra uppkomsten
av, lindra 1. bota sjukdomar.
Läkkött, gott L dåligt L.,
betecknar den olika hastighet, med
vilken sår hos olika personer rena
sig och läkas. Orsakerna till denna
olikhet äro konstitutionella och
ej närmare kända. Vid vissa
sjukdomar försämras L., ss. vid
infektion, åderförkalkning (dålig
blodförsörjning) och sockersjuka.
Läkt, se Virkessortiment.
Läktare. Sjöv. Dels detsamma
som 1 i k t a r e, dels större,
sjö-gående pråm.
Läm, se J a k t sp. 33.
Lämlar, 1 e m 1 a r, Le’mmus,
ett släkte Råttdjur med brett
huvud, små, i pälsen nästan dolda
öron och kort svans. Växtätare.
F j ä 1 1 ä m m e 1 n, Lemmus
lemmus, har huvudets översida
och framryggen svarta,
bakryggen brungul, buken ljusgul.
Fjälltrakter i n. Skandinavien och
Finland till Vita havet. Vissa år,
lämmelår, öka fjällämlarna
avsevärt i antal och bege sig
stundom i stora skaror ned till
låglanden för att söka föda. De
förföljas då av fjällvråkar,
jordugglor, fjällrävar m. fl., vilka även
bli talrikare dessa är. Nästa år
upphör massförökningen och
flertalet L. dö. — S k o g s 1 ä m
-m e 1 n. Lemmus (1. Myo’pus)
schisti’color, är grå med en
rödbrun fläck på bakryggen. Längd
c:a 10—11 cm. Sällsynt i mell.
Sverige, Vissa år talrikare.
Län (av mlty. lén, eg. lån). Då
i äldre tider kronan 1. någon
Fjällämmel. Längd c:a 15 cm.
annan makthavande överlämnade
en viss inkomst 1. rättighet till
enskild att nyttjas mot
fullgörande av en viss tjänst, kallas detta
L. 1. f ö r 1 ä n i n g, och även det
område, som förläningen avsåg,
kallades L. Om
förläningsinstitu-tionens allmäneuropeiska
utveckling under medeltiden se L ä n s
-väsen. I Sverige blevo L. de
högsta administrativa enheterna,
förvaltade av länsstyrelser
(se d. o.). F. n. (1925) finnas
24 L. (se Sverige).
Länsindelningen uppstod i
Sverige under medeltiden. Redan på
1100-t. synes jarlen ha innehaft
ss. L. talrika gods i Roden (se
d. o.), vilka senare övergingo
till ”Svea hertig”. Andra större
L. voro folkungatidens
hertig-dömen (se Hertig), vilka dock
hade kort varaktighet, samt de,
som på 1200-t. uppstodo kring
de stora riksfästena Kalmar,
Stockholm och Åbo, De förnämsta
L. anförtroddes vanl. åt
stormännen. I övrigt tillsattes
länsmän 1. fogdar, vilka,
resideran-de på en befäst kungsgård, vanl.
genom förvaltare skötte
kronogod-sen och kungsgårdarna i sina L.
samt genom soknare indrevo
skatter och böter. Urspr. var fogden
skyldig att redovisa för sin
förvaltning inför konungen (L. på
räkenskap 1. fatabur
s-1 ä n, se d. o.). Snart uppträda
dock andra typer av L., nämligen
pantelän, bortförpantat L.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
