Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Längbro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
963
Länghem—Länna
964
avståndet. Samtidigt med
mikroskopet transporteras en stålspets,
med vilken man kan dra streck
på kroppen och sålunda
framställa skalor med godtycklig
indelning. Katetometern, som
är avsedd för mätning av
vertikala avstånd, har en längs en
vertikal skala förskjutbar kikare,
vars axel med hjälp av ett
vattenpass inställes vågrätt. Kikarens
förskjutning avläses med nonie.
— Om tekniska metoder för
mätning av mindre avstånd se
Måttverktyg. — Små
avstånd, t. ex. en tunn plattas
tjocklek, mätas med
skruv-mikrometer (se
Måttverktyg) L s f ä r o m e t e r, en på
tre stålspetsar stående platta,
i vars mitt är gängad en med spets
försedd mikrometerskruv.
Sfäro-metern ställes på en plan yta, och
kroppen placeras under skruven,
som nedskruvas, tills dess spets
berör kroppen. Ur skruvens
ställning kan kroppens höjd beräknas.
Samma apparat kan användas för
mätning av en sfärisk ytas
krök-ningsradie. — Små längder, som
helt falla inom ett mikroskops
synfält, kunna mätas med o k u
-lar mikrometer, en i
ögon-linsens fokalplan befintlig fin
glasskala 1. en med
mikrometerskruv i sidled rörlig tråd. Hur
mycket en skaldel på skalan, resp,
ett varv på skruven motsvarar i
mm., bestämmes genom att i
mikroskopet betrakta en
objekt-mikrometer, en glasskala
med t. ex. 0,01 mm:s avstånd
mellan strecken. — För spec.
ändamål finnas en mängd metoder, av
vilka många grunda sig på
ändringen av en interferensfigur.
Länghem, socken i Älvsb. L,
jämte Dannike, Månstad och
S. Äsarp pastorat i Göteborgs
stift. 1,275 inv.
Längjum, socken i Skarab. L.
jämte Larv, Tråvad och S.
Lundby pastorat i Skara stift. 735 inv.
Längmanska
testamentsfonden. Finländske handlanden E. J.
Längman, f. 1779, d. 1863,
bestämde genom testamente, att av
hans kvarlåtenskap M/90 skulle
tillfalla Sverige och 31/90 Finland.
Det till Sverige testamenterade
beloppet fördelades i tre delar,
Litt. A, Litt. B och Litt. C, varje
del avsedd för visst ändamål.
Delen Litt. C får dock ej användas,
förrän den vuxit till 100 mill. kr.,
och även för de båda andra
delarna föreskrevos bestämmelser, som
voro ägnade att för lång tid
framåt hindra medlens användning.
Emellertid medgav K. M:t 1918,
att den med Litt. B betecknade
delen, Längmanska
kulturfonden, finge tas i anspråk
för därmed avsett ändamål
(främjande av vetenskap och konst).
Alltsedan dess har utgått anslag
till understöd och belöningar på
hithörande områden, ävensom för
tillhandahållande i
folkbildnings-syfte av skrifter och konstverk åt
skolor o. d. — Sveriges andel av
fonden, som förvaltas av
Statskontoret, uppgår (1925) till
omkr. 6 mill. kr.
Längnum, socken i Skarab. L,
jämte Tengene, Trökörna,
Hyringa och Malma pastorat i Skara
stift. 285 inv.
Länkkoppling, se A x e 1
-koppling.
Länkstång, kring två 1. flera
punkter rörlig stång, som överför
roterande rörelse i rätlinig 1.
svängande 1. ock tvärtom.
Länna. 1- Socken i Sthlms L,
jämte Blidö pastorat i Uppsala
stift. 2,820 inv. — 2. Socken i
Södermani. 1., jämte Äker
pastorat i Strängnäs stift. 1,105 inv.
— 3. Egendom med ångsåg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
