Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Längbro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
961
Längbro—Längdmätning
962
Längbro, socken i Örebro 1.,
jämte Ånsta och Eker pastorat i
Strängnäs stift. 5,205 inv.
Längd. Astr. Se
Astronomiska koordinat er. — Förv.
Handling ss. mantals-, taxerings-,
inskrivningslängd m. fl. — Geogr.
L. 1. longitu’d för en ort är
vinkeln mellan två plan genom
jordaxeln, det ena genom en given
utgångsort, det andra genom orten
i fråga. Som utgångsort valdes
förr ön Ferro, nu vanl. Greenwich
(se dessa ord). — Skeppsb. Se
H u v u d d i m e n s i o n e r. —
üpråkv. Se Kvantitet.
Längdenheter. Om nu
brukliga L. se Metersystemet.
Om äldre, delvis ännu brukliga
L. se A 1 n, Famn, F o t, I n c h,
Kabellängd, Linje, Mil,
R u t e, Tum och Y a r d.
Längdmätning utföres
alltefter storleken av den längd, som
skall mätas, och den
noggrannhet, som avses, på många olika
sätt. Alla vila direkt 1. indirekt
på användandet av en n o r m
al-m å 11 s t a v, en kropp, där
avståndet mellan två givna punkter
tagits till längdenhet. Måttstavar
finnas av två slag: streck- och
ändmåttstavar. Vid de
förra är avståndet mellan två på
staven inristade streck känt, vid
de senare avståndet mellan två
parallella begränsningsplan L
kanter. Streckmåttstavar
jämföras med hjälp av kompar
a-to’rer, instrument, försedda med
två vertikala mikroskop med
okularmikrometer (se nedan),
vilkas axlars avstånd är lika med
måttstavarnas längd. Först
placeras den ena måttstaven, sedan
den andra så, att man ser deras
två streck i mikroskopen;
stavarnas längdskillnad bestämmes med
okularmikrometrarnas hjälp. Aled
samma instrument kan man mäta
Komparator.
små längdförändringar hos en
kropp, t. ex. dess
värmeutvidgning. Ändmåttstavar jämföras
t. ex. genom att införas mellan
två parallella glasplattor, vilkas
avstånd är något större än
stavarnas längd. Aled hjälp av en
inter-ferensmetod kan man bestämma
skillnaden mellan plattornas
avstånd och vardera stavens längd,
alltså även stavarnas
längdskillnad. — Om mätning av stora
avstånd se G e o d e s i. Den där
omnämnda basmätningen utföres
med stavar av vanl. 4 m:s längd
1. trådar 1. band på 24—50 m.
Temperaturens och, hos trådar
och band, även spänningens
inflytande måste medräknas. Bessel
använde som metalltermometrar
konstruerade stavar av två olika
metaller, Jäderin med konstant
kraft spända band 1. trådar av
invar, vars värmeutvidgning kan
försummas. Alindre längder mätas
enklast med måttstav 1. måttband.
För noggrannare mätningar
användes t. ex.
delningsmaski-n e n, vilken har ett mikroskop,
som med hjälp av en lång skruv
med känd stigning kan förskjutas
vinkelrätt mot sin axel. Skall
avståndet mellan två punkter på en
kropp mätas, inställes
mikroskopet så, att först den ena, så den
andra synes sammanfalla med
mikroskopets hårkors. Skruvens
stigning multiplicerad med
antalet varv, skruven vridits mellan
de två ställningarna, ger det sökta
31. — n e x. VII. Tr. 27. 11. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
