Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Läppar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
971
Läppblomstriga växter—Lärkor
97.2
Lärkor. Sånglärka. Längd 17—21 cm.
arna av vissa hålor i
människo-och djurkroppar; vanl.
munhålans främre begränsning. Dessa
L. bildas av en ringformig
slutmuskel, som på framsidan
överklädes av hud och i övrigt av en
på blodkärl rik slemhinna, som
inåt övergår i munslemhinnan.
Läppblomstriga växter, se
L a b i a t a e.
Läppcell, se Klyvöppning.
Läppfiskar, La’bridaa, en fam.
T a g g f e n i n g a r.
Munöppningen är rätt liten, läpparna
tjocka. Ryggfenans främre strålar
äro taggstrålar och bära en liten
hudflik i spetsen. Till L. höra
bl. a. berggyltsläktet, skär- och
stensnultra.
Läppljud, se L a b i a 1 e r.
Läpp-pipor, se Orgel.
Lärarinneseminarium, se
F o 1 k s k o 1 e s e m i n a r i u m
och Högre
lärarinnese-m i n a r i e r.
Lärarkollegium, benämning på
en skolas lärarpersonal ss.
överläggande och beslutande
korporation betr, under dess
handläggning stående angelägenheter, ss.
vissa betyg, vissa disciplinära
frågor, yttranden ang. förslag,
som beröra läroanstalten m. m. I
L. är skolans föreståndare
(rektor, överlärare o. s. v.) ordf.
Lärarråd, motsvarighet vid de
svenska enskilda högskolorna till
de akademiska konsistorierna vid
universiteten.
Lärbro, socken i Gotl. 1., jämte
Hellvi pastorat i Visby stift.
1,390 inv. — Kyrkan har kor och
långhus från omkr. 1300 och torn
från 1300-t:s mitt. I det inre
kalk-målningar från samma tid. Invid
kyrkan en medeltida kastal. Se
även G a n n.
Lärd skola, även
lärdoms-skola, äldre benämning på
högre skola med uppgift att
förbereda till vetenskaplig
utbildning vid universitet och
högskolor. Se vid. Rikets allmänna
läroverk.
Lärft, tät tvåskaftvävnad,
urspr. av hellinne, sedermera även
halvlinne 1. oftast enbart bomull.
I bindningsläran (se V ä v n i n g)
ger man stundom taft- 1.
tvåskaft-bindningen benämningen
lärft-bindning.
Lärk, se L ä r k t r ä d.
Lärkfalk, se Falksläktet.
Lärkor, Algu’didae, en fam.
Tättingar. Baktåns klo är
lång, föga krökt, tarserna baktill
beklädda med smärre plåtar.
Tillhöra huvudsaki. Gamla världen,
uppehålla sig mest på öppna fält
och leva av insekter och frön. På
våren höja de sig dä och då i
nästan lodrät flykt under drillande
sång. Boet lägges pä marken.
Fyra svenska arter. —
Sånglärkan, Alqu’da arvdnsis, är
brunspräcklig, under vitaktig.
En av de tidigast återvändande
flyttfåglarna; allmän på odlade
ställen i hela Sverige. Ägg 4—
6, gråaktiga, tätt brunfläckiga.
■— T r ä d 1 ä r k a n, Lu’llula
arbo’rea, har en kort, bred
nacktofs. De yttre stjärtpennorna äro
i spetsen vita. S. och mell.
Sverige, i skogstrakter. Ägg 4—5,
vit-aktiga, brunfläckiga. Flyttfågel.
— T o f s 1 ä r k a n, Galeri’da
cristaGa, har en spetsig nacktofs.
Yttre stjärtpennornas spetsar äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
