Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lärksopp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Läsemetoder—Löberöd
976
dramats form men icke avsett 1.
lämpat för uppförande på scenen.
Läsemetoder, olika
förfaringssätt för att lära barn läsa. Se
L j u d m e t o d e n.
Läsestuga, ett för allmänheten
avsett läsrum, vanl. förbundet
med låne- och referensbibliotek.
Läsida (jfr Lovart). Geol.
Den från landisens
rörelseriktning vända, vanl. skrovliga och
ojämna delen av en berghäll, i
motsats till den slipade och
reff-lade stötsidan.
Läska, rengöra eldvapens lopp
från smuts. — Läskstång,
smal stång av stål, som användes
vid rengöring av loppet å
handeldvapen.
Läsning, se Lagförslag.
Läsning i blandade ämnen,
se A d 1 e r s p a r r e 1.
Läspning, mjukt uttal av
bokstaven s, i sista hand beroende på
att ljudet bildas med tungspetsen
anlagd mot framtänderna.
Läss (ty. Gelese, plockning),
stundom använd benämning på
det vid varpningen tagna ”skälet”.
Se V a r p n i n g.
Läst (av mlty. last, plur. leste,
last), gammalt mått för
angivande av vikten av ett fartygs last
och dräktighet. En svår L.
motsvarar 2,450 kg., en n y 1 ä s t
4,250 kg. — L. var fordom ett
allmänt viktmått, innehållande ett
för olika landsdelar och varuslag
skiftande antal tunnor.
Läst (eg. spår), modell av
järn 1. trä, över vilken en sko
tillverkas.
Lästringe, socken i Södermani.
1., jämte Torsåker pastorat i
Strängnäs stift. 615 inv.
Läsår, den del av ett 1. två på
varandra följande kalenderår,
inom vilken en läroanstalts
verksamhet är förlagd. L. omfattar i
Svor i se vanl. en höst- och en
vårtermin och börjar i regel
med höstterminen. Vid universitet
och flera högskolor omfattar L. S
mån., vid allmänna läroverk och
kommunala mellanskolor 38
veckor, vid statsunderstödda högre
flickskolor och högre folkskolor
minst 36 veckor, vid folkskolor
minst 34 % veckor.
Læsö, ö i Kattegatt,
tillhörande Hjörring amt, Danmark. 116
kvkm. 3,050 inv. L. är låg och föga
odlad. Jordbruk, sjöfart, fiske.
Lätta, sjöuttryck för lyfta 1.
avlägsna sig, t. ex. 1 ä 11 a
ankar; dimman lättar, etc.
Lättbenty’1, motorbränsle,
sammansatt av 25 % sprit och
75 % bensin.
Lätt jord, lucker, ej
sammanhängande jord.
Lättklövar, se K 1 ö v d j u r.
Lättlera, med stoftfin sand
uppblandad lera.
Lättmetall, olika legeringar av
aluminium, magnesium jämte
smärre mängder av andra
metaller. L. har låg spec. v., hög
smältpunkt och stor motståndskraft
mot avnötning. L. användes bl. a.
till kolvar i motorer.
Lättvattenlinje, detsamma som
losslinje.
Lättvikt, viktklass i boxning
(se d. o. sp. 452) och brottning
(mellan 60 och 67,5 kg.).
Lö’be, Paul, f. 1875, tysk
socialdemokratisk politiker. Urspr.
typograf, tog L. verksam del i
fackföreningsrörelsen och
arbetade för
arbetarskyddslagstiftning-ens utveckling. 1919 led. av
nationalförsamlingen och 1920 av
riksdagen, vars president han
varit 1920—24 och ånyo 1925.
Löberöd. 1- Municipalsamhälle
i Malmöh. L, omfattande ölycke
by i Högseröds skn och LöberÖds
by i Hammarlunda skn. 555 inv.
— 2. Gods i Hammarlunds skn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
