Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löddeköpinge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Löddeköpinge—Lödöse
978
Malmöh. 1. Slottet är en på
1790-t. ombyggd
1600-talsbygg-nad. L. innehades av ätten
Ramel 1635—1917 med undantag för
åren 1800—42, då det ägdes av
J. De la Gardie, som här
hop-bragte stora samlingar böcker,
arkivalier (se Delagardieska
arkivet) och handteckningar,
som efter hans död delats.
Löddeköpinge, socken i
Malmöh. L, jämte Borgeby
pastorat i Lunds stift. 1,090 inv.
Löddeån, K ävl in ge ån,
vattendrag i s. Skåne, utmynnar i
Lommabukten av Öresund. 80 km.
Löderup, socken i Kristianst.
]., jämte Hörup pastorat i Lunds
stift. 2,135 inv. — Kyrkan är en
på 1800-t. utvidgad, tidigt
romansk anläggning med två torn,
det ena fristående; den har en
figurprydd romansk dopfunt av
gotländsk mästare; ett
gravmonument från 1100-t. med av Lunds
domkyrka påverkad ornering
finnes nu i Stat. hist. mus.
Lödning (av lod i den äldre
bet. bly, smältbar metall),
förfarande, varigenom metallstycken
förenas genom insmältning av en
metall 1. metallegering, lod,
mellan deras beröringsytor (jfr
Svetsning). Efter
smältbar-heten indelas lodet i snäll- 1.
v i 11 o d och hård- 1.
slaglod. Det förra utgöres av
lättsmälta metaller, ss. tenn, bly och
vismut, det senare av starkare
och mera hårdsmälta, ss.
mässing, koppar, zink, guld och
silver. Lodet användes i form
av stänger, filspån, korn 1. tunna
blad. Lödytorna rengöras före L.
och befrias från oxidhinna medelst
s. k. 1ö d v ä t s k a, bestående av
en syra 1. saltlösning, vanl.
zink-klorid, ofta tillsatt med något
salmiak. Till förhindrande av
oxidation under L. användas
f 1 u s s m e d e 1, ss. salmiak,
stearin, harts o. d. vid snällödning
samt borax, glaspulver o. d. vid
hårdlödning. S. k. lödpasta
innehåller såväl rengörings- som
flussmedel, stundom även
tennpulver. Större pjäser upphettas i
ässja 1. ugn, mindre pjäser vanl.
med löd- 1. biåslampa (se Lampa
sp. 180) 1. ock lödkolv. Lödkolven
utgöres av ett tillspetsat
kopparstycke, med vars spets det smälta
lodet överföres till de av kolven
upphettade lödytorna. L ö d
-pistolen ger en het, smal
sticklåga genom förbränning av vät- 1.
acetylengas med syrgasbläster i
ett fint munstycke. Den användes
mest vid L. av bly. — G a 1 v a
-n i s k L. består i elektrolytiskt
utfällande av metall mellan
lödytorna. — Elektrisk L. sker
medelst en på elektrisk väg
uppvärmd lödkolv.
Lödra, ring av tågvirke,
använd i segel.
Lödöse, by i S:t Peters skn,
Älvsb. 1., vid Göta älv. På L:s
plats låg fordom s t a d e n L., som
trol. uppstod på 1100-t. och urspr.
var Sveriges enda hamnstad med
utfart till Västerhavet. Alltsedan
1200-t. ofta mötesplats vid
politiska underhandlingar, nådde L.
under 1300-t. och 1400-t:s början
stort välstånd. Genom grävningar
1916—20 har L:s topografi
delvis klarlagts. Staden hade som
centrum en borg, vidare ett stort
dominikankloster, hospital och 2
kyrkor, den ena, S:t Peder, på
platsen för den nuv.
sockenkyrkan. Då L. utarmats genom
unionstidens strider, upprättades
1473 längre ned åt havet det 1915
—18 utgrävda N y a L., den
närmaste föregångaren till Göteborg
(se vid. d. o. sp. 244). Det sedan
s. k. G a m 1 a L. förde en tynande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
