Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löpmage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
991
Lös egendom—Lösning
992
inför lands- L stadsfiskal, som
äger meddela varning. Den, som
inom 2 år efter erhållen varning
ånyo beträdes med lösdriveri, må
häktas och av länsstyrelse ådömas
tvångsarbete å allmän
tvångs-arbetsanstalt Sådant
arbete kan dock även förrättas å
fattigvårdsanstalt, om där finnes
tvångsarbetsavdelning under
offentlig myndighets tillsyn. —■
Lagstiftningen ang. L. är f. n.
(1925) föremål för revidering.
Lös egendom, detsamma som
lösören. Jfr Egendom.
Lösen, socken i Blek. L, jämte
Augerum och Flymens kapell
pastorat i Lunds stift. 2,295 inv.
Lösen. 1. Se Lösningsrätt.
—- 2. Förk. för expeditionslösen
(se d. o.). — 3. Otillräckligt 1. ej
alls frankerad postförsändelse
utlämnas till adressaten mot en L.,
som överstiger ord.
befordrings-avgift. — 4. Igenkänningsrop
mellan de på samma sida kämpande i
en strid (fältrop), mellan
medlemmar av en hemlig organisation
e. d. För att ej bli känt av
obehöriga måste L. ofta ombytas.
— 5. Mellan krigsfartyg brukades
förr L. med kanonskott, varvid
olika makter brukade olika antal
skott (svensk L. vanl. 2 skott).
Dylik L. har sedermera övergått
till salut som hedersbetygelse. —
6. Bildligt användes L. om vissa
talesätt, formaliteter m. m., vilka
uttrycka strävandena på ett visst
håll 1. vid en viss tidpunkt
(partilösen, dagens L. o. s. v.).
Löse- och bindenyckeln
1-nyckelmakten benämnes i
anknytning till Matt. 16: 19 (och
Joh. 20: 23) den kyrkan
tillskrivna makten att ge 1. vägra
syndernas förlåtelse. Enl. katolsk
uppfattning tillkommer denna
myndighet främst Petrus och hans
efterföljare, påvarna (vilka
där
för föra nyckel i sitt vapen), enl.
protestantisk tolkning
församlingen ss. sådan. Jfr K y r k o
-t u k t.
Lö’seth, O 1 u f E i 1 e r t, f.
1858, norsk språkforskare,
litteraturhistoriker, prof, i Oslo sedan
1913, har spec. studerat fransk
medeltidslitteratur, utgivit
kritiska upplagor av fornfranska
diktverk och behandlat
syntaktiska problem i modern franska.
Löshäst, se Spant.
Lösing, härad i Björkekinds,
Östkinds, Lösings, Bråbo och
Memmings härads domsaga,
Öster-götl. L, omfattande socknarna
Tingstad, Furingstad, Styrestad,
Dagsberg och Krokek.
Lösk 1. 1 ö s k e r, se
Lös-d r i v ar e.
Löslighet, se Lösning.
Löslighetsprodukt, se M a s s
-verkanslag.
Lösning. Fys. Kem. Då vissa
fasta ämnen bringas i beröring
med en vätska, uppdelas det fasta
ämnet i sina molekyler, och dessa
blanda sig med vätskemolekylerna
till en klar vätska, som kallas L.
Vätskan, i vilket ämnet lösts,
kallas lösningsmedel. Genom
avdunstning av vätskan kan det
lösta ämnet återfås i sin
ursprungliga form. L. får genom det
lösta ämnet vissa nya egenskaper,
som ej tillkommo lösningsmedlet,
t. ex. söt, salt smak, olika färg
o. s. v. En viss kvantitet vätska
kan emellertid icke lösa mer än
en viss mängd av ett ämne, och då
denna koncentration är uppnådd,
säges L. vara mättad.
Koncentrationen, halten av det
lösta ämnet, kan anges i gr. per
100 gr. lösning (vikts-%) 1. i
kbcm. per 100 kbcm. lösning
(vo-lyms-%). En L., som håller n
gramekvivalenter av det lösta
ämnet på 1,000 kbcm. lösning, säges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
