Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magdeburgska halvkloten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Magdeburgska halvkloten—Mager
1046
arbete med antikatolsk tendens,
utgivet i Magdeburg av Flacius
och ett flertal andra
protestantiska teologer, tryckt i Basel 1559
—74. Namnet kommer av
arbetets indelning efter århundraden
(secu’ndum si/ngulas centu’rias).
Framställningen når i 13 bd från
äldsta tider fram till 1308.
Magdeburgska halvkloten, se
v. Guericke.
Mage. 1. M., magsäck 1.
ve n t r i’ kel (lat. ventri’culus),
hos människan en utvidgad del
av matsmältningskanalen mellan
matstrupen och tolvfingertarmen
och belägen i vänstra, övre delen
av bukhålan omedelbart under
mellangärdet. M. har formen av
ett nedåt avsmalnande rör.
Matstrupens mynning, övre m a g
-munnen, kar di’a (cardi’a),
ligger upptill, intill den säcklikt
utbuktade fu’ndus ventri’culi.
Vid övergången till
tolvfingertarmen böjer M. av i vinkel åt
höger och slutar med en
ringfor-mad muskelvulst,
portvakten (pylo’rus), som under
matsmältningen sluter och öppnar
mynningen till tarmen, nedre
m a g m u n n e n. Vid M: s nedre
krökning (curvatu’ra ma’jor)
fäster sig nätet (se d. o.) ;
motsvarande nedre kr ökningen
iakttas en konkav dylik (curvatura
mi’nor). M:s vägg består innerst
av tjock, veckad slemhinna, tätt
försedd med körtlar, som
av-söndra magsaft, därutanför av
kraftiga längs-, tvär- och
snedgående muskelbuntar och sist av
bukhinnan. M. innerveras av
lung-magnerven. Jfr Mat smält
-n i n g s o r g a n. — Om
sjukdomar i M. se M a g - o c h t a r m
-sjukdomar. -— 2. Populär
benämning på buk.
Magellan, fr. [majla’5], eng.
Mage. Människans magsäck, sedd
framifrån, jämte närbelägna organ. C. övre
inagmunnen; C.m. curvatura major;
C.mi. curvatura minor; F.v. fundus
ventriculi; G.b. gallblåsan; G.t.
grovtarmen; L. levern (genomskuren); Ma.
matstrupen; Me. mellangärdet; N,
nätet; N.h. nedre hålvenen; P. portvakten.
[mæ’ggolan] och ty. [ma’gelan],
annan form för Magalhäes.
Magendie [majarjdi’],
Fran-gois, f. 1783, d. 1855, fransk
fysiolog, farmakolog, prof, i Paris
1831, en av de mest
framgångsrika förkämparna för den
vitalis-tiska åskådningen, utredde
experimentellt de främre och bakre
ryggmärgsrötternas olika
funktion.
Magenta [madje’nn-], liten
stad i prov. Milano, Italien. Vid
M. vunno fransmännen under
Napoleon III och Mac Mahon 1859
seger över österrikarna (se
Italien sp. 1605).
Ma’ger 1. m a’ g i e r (grek.
ma’goi, lat. ma’gi, av oviss
härledning), enl. Herodotos dels en
stam hos mederna, dels namn på
persernas präster. I senare tid
utvidgades begreppet M. att
omfatta ej blott persiska, utan ock
andra orientaliska präster,
astrologer (se Astrologi),
dröm-och teckentydare, ss. evangeliets
”visa män” från österlandet. I
medeltidens språkbruk betyder M.
i regel lärda män, som studerade
astrologi, alkemi o. a. grenar av de
”hemliga” 1. ockulta (se O c k u 1 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
