Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magdeburgska halvkloten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047
Magersfontein—Magi
1048
t i s m) vetenskaperna och även i
praktiken sökte tillämpa dem.
Däremot nyttjades det icke om
”trollkarlar” och ”trollkonor” 1.
häxor ur folkets led.
Magersfontein [-[mæggøsfån-ta’jn],-] {+[mæggøsfån-
ta’jn],+} liten stad i Kapkolonin,
strax s. om Kimberley. Under
boerkriget (se d. o. sp. 172) stod
dec. 1899 ett slag vid M., i vilket
många frivilliga skandinaver
stupade på boernas sida.
Magerö, ö i Finnmark fylke,
Norge, n.v. om Porsangerfjords
mynning. Knivskjærodden på M.
är Norges nordligaste udde.
Ma’geskifte (av da. mage,
maka, lika), byte, särskilt av
fast egendom, benämning på flera
historiskt bekanta landbyten,
särskilt det av 1773 (se
Hol-stein-Gottorp sp. 892).
Maggiore [maddjå’-], ital.,
större. — Mus. Dur, i motsats till
m i n o’ r e, moll. Beteckningarna
M. 1. minore ange, att styckets
huvudtonart övergår i motsvarande
parallelltonart.
Maggrop, bröstgrop,
trekantigt parti av bukväggen
mellan bröstkorgens snett
uppstigande främre kanter, framför
bröstbenets undre ända. Under M. ligga
magsäck och en flik av levern
(t. h.) samt på djupet
bukspottkörteln, aorta och solarplexus.
Magi’ (grek. magei’a), eg.
ma-gernas (se d. o.) vishet och konst,
dock redan i antikens litteratur
även beteckning för trolldom och
”svartkonst” över huvud. I all
primitiv kultur spelar M. en
dominerande roll och uppträder på
ett visst utvecklingsstadium så
intimt förbunden 1. besläktad
med handlingar av religiös
kult-karaktär, att en gränslinje
mellan M. och religion ofta synts
vansklig 1. omöjlig att draga.
Man torde dock (jfr
Besvär
jelse) kunna finna det för M.
karaktäristiska däri, att den i
och genom själva handlingen ss.
verkställd gärning söker vinna
ett visst önskemål, medan man vid
en religiös rit 1. kulthandling
söker vinna det genom
förmedling av en med mänsklig vilja
mer 1. mindre besläktad
gudoms-makt. — Enl. J. G. Frazer (se d.
o.) utgår det magiska handlandet
från förutsättningen, dels att lika
framkallar lika 1. att verkan
liknar sin orsak, dels ock att ting,
som en gång varit i beröring med
varandra, fortsätta att på
avstånd påverka varandra, sedan
den fysiska beröringen upphört.
I båda fallen utgår M. från den
allmänna förutsättningen, att
föremål på osynligt sätt i kraft
av ett hemligt samband 1. ett
slags sympati kunna påverka
varandra, och Frazer betecknar
därför all M. ss. sympatetisk.
Imitativ 1. liomeopatisk är den
underart av sympatetisk M.,
vilken söker vinna sitt mål
därigenom, att en magisk handling
liknar den företeelse, vilken man
önskar framkalla. ”Regnmakaren”
häller t. ex. vatten genom ett såll,
imiterande den naturprocess, som
åstundas. Den ”kloke”, som skall
bota en svulst, torkar en ört, vars
skrumpning tros draga med sig
svulstens skrumpning. Ett
skade-görande motstycke till denna
magiska ”homeopati” är den bl. a.
från häxprocessernas historia
ryktbara metoden att t. ex.
åsamka en människa hjärtlidande
genom att sticka en nål genom hans
porträtt i hjärttrakten. — Den på
beröringsprincipen vilande
formen av M. karaktäriseras av
Frazer ss. överföringsmagi 1.
kontagiös M. Ha ting en gång
varit i kontakt med varandra i rum
1. tid, så uppstår mellan dem ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
