Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1051
Magma—Magnell
1052
Landskap med den helige Antonius.
Målning av Alessandro Magnasco.
i en sjö, som senare förvandlats
till mosse. Fornsakerna utgöras
huvudsaki. av redskap av oslipad
flinta (skrapor och knivar), horn
(yxor och mejslar) samt ben
(yxor med skaftrör, dolkar,
prylar, harpuner). M. är i hög grad
en ”benkultur” med material från
omkr. 30 olika djurarter, bl. a.
uroxe, älg, kronhjort, vildsvin. M.
anses tillhöra Ancylusepoken (se
K v a r t ä r t i d e n sp. 1535). Pä
senaste tid ha i Danmark gjorts
flera mossfynd, som kunna
hänföras till M. Spridda fynd av M: s
redskap sformer förekomma inom
Sverige, särskilt i Skåne och på
västkusten.
Ma’gma (grek., eg. knådbar
massa), av gasrika silikatsmältor
bestående glödflytande massa,
som förekommer i jordens inre.
Vid sitt upptr ängande genom
jordskorpan avkyles M. och bildar
vid stelnandet magma-
(mag-matiska) 1. eruptiva
bergarter (se d. o.). Jfr
Vulkaner.
Magmasksjuka, se
Strongy-1 i d a e.
Magmun, se Mag e.
Ma’gna cha’rta, lat. ”det stora
brevet”, ryktbar engelsk
författ-ningsurkund, som konung Johan
utan land 1215 tvangs att besegla
(se England sp. 1066). M.,
som blev av grundläggande
betydelse för Englands
konstitutionella utveckling, är främst ett
uttryck för feodaladelns krav.
Konungens underordnande under
lagen och vasallernas rätt till
väpnat motstånd, om han kränkte
den, äro M:s grundtankar. Alla
engelsmän utan åtskillnad gällde
det ryktbara stadgandet i § 39,
enl. vilket ingen fri man skulle
få fängslas 1. straffas utan laga
dom av sina likar.
Ma’gna Grae’cia, lat.,
Stor-Grekland, i antiken benämning på
alla de grekiska kolonierna i s.
Italien (se Grekland sp. 1525).
Magna’lium, se
Aluminiumlegeringar.
Ma’gna ma’ter, lat., den stora
modern, se K y b e 1 e.
Magnasco [manja’sskå],
Alessandro, f. 1681, d. 1747, italiensk
målare. M. är den främste
representanten för den
romantiskpatetiska italienska
landsskaps-konsten och genom sin teknik i
viss mån en förelöpare till det
moderna måleriet. Hans målningar,
ofta landskap med staffage och
motiv ur munkarnas värld,
utmärkas av en mörk ton, där
starkare färgklickar här och var lysa
fram, och en bred, ibland nästan
impressionistisk penselföring.
Magna’t (av lat. ma’gno
na’-tus, högättad), fordom medlem av
ungerska överhuset och av polska
riksrådet 1. högadeln; storman.
Magnell, Carl Jakob, f.
1857, civilingenjör, prof, i
väg-och brobyggnadskonst vid
Tek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
