Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnentius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1053
Magnentius—Magnesiumföreningar
1054
niska högskolan 1903—22, rektor
där 1909—22. M. har nedlagt ett
energiskt och framgångsrikt
arbete vid planerandet och utförandet
av Tekniska högskolans
nybyggnader och omorganisation.
Magne’ntius, d. 353 e. Kr.,
västromersk kejsare 350, urspr.
fältherre av frankisk börd i tjänst
hos Constans I, som han störtade.
M. besegrades 351 av Constantius.
Magne’sia. 1. Halvö i
Tessa-lien, ö. om Volobukten.— 2.
Forntida stad vid Maiandros i Mindre
Asien med en betydande helgedom
åt Artemis. — 3. Forntida stad
vid Sipylosberget vid Mindre
Asiens västkust. Vid M.
besegrade romarna 190 f. Kr. konung
Antiokos III av Syrien.
Magne’sia, se
Magnesiumföreningar.
Magnesft, vitt 1. av
föroreningar grå- 1. gulfärgat mineral,
bestående av magnesiumkarbonat,
MgCO3. Vid upphettning av M.
till 510° avgår all kolsyra och
er-hålles magnesiumoxid, som vid
ytterligare upphettning till 800°
—900° blir dödbränd liksom kalk.
Av dödbränd magnesia formas
magnesittege 1, som sintras
vid 1,400°—2,000° och användes
till ugnsinfodring. Större
fyndigheter av M. finnas i Europa på ön
Eubea (Grekland), i Steiermark
och Schlesien, i Amerika i
Kalifornien och Britt. Columbia, i
Asien i Indien (presidentskapet
Madras). I Sverige förekommer
M. i Tarrekaises fjällmassiv.
Magne’sium, metalliskt
grundämne, som ingår i jordskorpan
till en mängd av 2,5 %. M.
förekommer ss. silikat i olivin,
en-statit, serpentin, talk, sjöskum,
asbest m. fl. mineral, ss. karbonat
i magnesit och dolomit, ss. klorid
och sulfat i dubbelsalter med
kalium och kalcium (se
Kali
s a 11 e r). M. framställes
fabriks-mässigt genom elektrolys av
smält magnesium-kaliumklorid,
däremot kan M. ej erhållas genom
reduktion av oxiden. Atomtecken
Mg, atomvikt 24,32, spec. v. 1,75,
smältpunkt 633°. M. är silvervit,
beständig i torr luft vid vanlig
temperatur. Upphettas M. till
800°, förbrinner den med starkt,
vitt sken. Magnesiumpulver
användes därför i blixtljus vid
fotografering. Vid hög temperatur
verkar M. reducerande och
användes för framställning av
svår-reducerade ämnen, ss. kisel, bor,
titan. I syror löses M. lätt under
vätgasutveckling och bildande av
salter. M. förenar sig vid
röd-glödgning direkt med kväve till
magnesiumnitrid. På grund av
sin låga spec. v. användes M. i
legeringar, särskilt med
aluminium, bland vilka märkas
lättmetall och magnalium.
Magnesiumföreningar.
Magnesium är i sina föreningar
2-värt. Med syre förenar sig
magnesium till magnesiumoxid,
magne’sia u’sta, ”bitterjord”,
MgO, som bildar ett vitt, lätt
pulver, som smälter först vid c:a
2,250°. Sättes alkali till en
lösning av magnesiumsalt, erhålles
en vit, voluminös fällning av
magnesiumhydroxi’d,
Mg(OH)2. Magnesiumsalterna ha
mycket bitter smak. De flesta äro
lättlösliga i vatten och
färglösa. Magnesiumsulfat,
”engelskt salt”, MgSO4-7H2O,
användes som avföringsmedel.
Magnesiumkarbonat, MgCOa,
bildar mineralet magnesit och
ingår i dolomit (se dessa ord). B a
-siskt magnesiumkarbonat, magnesia aTba, som utgör
en blandning av
magnesiumkarbonat och -hydroxid, har fått
användning som vit färg och
puts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
