Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnetiskt spektrum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1061
Magnetiskt spektrum—Magnetism
1062
därför med
induktionslin-j e och fältstyrka med
magnetisk i n d u k t i o n, B, ty det
är denna storhet, som
bestämmer den elektromagnetiska
in-duktionen (se d. o.). För vacuum
är = 1, d. v. s. kraft- och
induktionslinjer bli liktydiga.
Där induktionslinjerna inträda i
järnet, bildas en sydpol, där de
utgå, en nordpol. Järn attraheras
därför till en magnetpol, ty på
dess mot polen vända sida bildas
en pol av motsatt tecken. På
grund av järnets stora
permeabili-tet kan en järnkapsel användas
som ”skärm” mot störande yttre
M. Induktionslinjerna gå
huvudsaki. genom järnet och intränga
icke i kapselns inre. — På samma
sätt som en magnet 1. elektrisk
ström omges av ett M., är en
elektriskt laddad kropp omgiven av
ett elektriskt fält.
Kraftlinjerna gå från en positivt till en
negativt laddad kropp. Mot
magnetiska fältstyrkan H svarar
elektriska fältstyrkan E, mot
permea-biliteten dielektricitets-konstanten e, mot
magnetiska induktionen d i
elektriska förskjutningen
D. En väsentlig skillnad är, att
positiv och negativ elektricitet
kunna skiljas åt, medan ingen
magnet finnes, som ej har både
nord- och sydpol. Den kraft, som
verkar på en kropp med
laddningen e i ett fält av styrkan E, är
lika med Ee dyn. På avståndet r
från en punktformig laddning e
i ett medium med dielektrici-
e
tetskonstanten g är D = —, E —
r2
e
= —2. Den senare ekvationen är
en form för Coulombs lag. —
Sambandet mellan elektriska fält och
M. anges av Maxwells ekvationer,
vilka innehålla fältstyrkorna och
deras derivator jämte
strömtätheten i varje punkt, i motsats till
den gamla
fjärrverknings-teorin, som räknade med direkt
från laddade kroppar, magneter
och elektriska strömmar utgående
verkningar, medan enl. Maxwell
fält kunna bestå oberoende därav
i de av Hertz senare påvisade
elektriska vågorna, vilkas hastighet
Maxwell beräknade och fann vara
lika med ljusets. Ur Maxwells
ekvationer och ett uttryck för
fältenergin kunna Coulombs lag,
Biot-Savarts lag, induktionslagen
m. fl. härledas.
Magnetiskt spektrum,
särskiljandet, genom olika stor
avböjning i ett magnetfält, av
partiklar med olika laddning, massa
1. hastighet i ett kanal-, katod- 1.
a-strålsknippe.
Magneti’sm, tillståndet hos
en kropp, från vilken ett
magnetiskt fält utgår. Alla kroppar
kunna magnetiseras, bibringas
M., dock i olika grad. Fe r r o
-magnetiska ämnen (av lat.
fe’rrum, järn), ss. järn och stål,
magnetisk järnmalm, nickel,
kobolt och Heuslers legeringar
attraheras starkt av magneter, ha
en hög, både av den rådande
fältstyrkan och föregående
behandlingen beroende permeabilitet (se
Magnetiskt fält) och kunna
anta permanent M. Para- och
diamagnetiska ämnen (av
grek, para’, bredvid, resp, dia’,
genom) ha en konstant
permeabilitet mycket nära 1, de förra
något över, de senare något
under 1. De förra attraheras, de
senare repelleras svagt av
magneter. Paramagnetiska äro
aluminium, mangan, beryllium, torium
och några sällsynta jordmetaller,
järnsaltlösningar m. fl.,
diamag-netiskt är särskilt vismut. Svagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
