Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnetisk malmletning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1059
Magnetiskt fält
1060
Magnetiskt fält omkring en stavformig
magnet.
tiska kraft kallas p o 1 s t y r k a.
En. magnetpol, som repellerar en
lika stark, liknämnig pol med en
kraft av 1 dyn, då avståndet
mellan polerna är 1 cm., kallas en
magnetisk en h e t s p o 1, har
polstyrkan 1. Intensitet 1.
fältstyrka, H, kallas den
kraft, varmed en magnetisk
en-hetspol påverkas i M. Anges
kraften i dyn, fås fältstyrkan i
gauss. Vid grafisk
framställning tecknas n kraftlinjer genom
varje kvcm., vinkelrät mot
kraftlinjernas riktning, då fältstyrkan
är n gauss. M. är ett vektorfält,
ty fältstyrkan är en till intensitet
och riktning bestämd storhet. Ofta
anger man i stället de olika
punkternas magnetiska potential,
varvid man erhåller ett skalärt fält
(jfr Fält och Potential). Är
fältstyrkan lika stor och lika
riktad i alla punkter (t. ex. mellan
tvä breda, parallella pol-skor),
kallas M. h o m o g e’ n t. -—- Även
en elektrisk ström omges av ett
M. Omkring en rak,
strömgenom-fluten ledningstråd finnas
cirkelformiga kraftlinjer, som gä
med-sols, om M. betraktas i elektriska
strömmens riktning. M. omkring
en sluten strömledning
överensstämmer med M. omkring en
blad-formig, vinkelrätt mot sin yta
magnetiserad magnet
(magnetiskt blad), vars omkrets har
strömledningens form. Den sida,
där kraftlinjerna utgå, kallas
strömkretsens nordsida, den
motsatta sydsida. Inuti en
spiralformig strömledning,
soleno i’ d, är M. nästan homogent.
Fältstyrkan växer med antalet
ampèrelindningar:
produkten av trådlindningarnas
antal och strömstyrkan i ampère. En
elektrisk ström framkallar
rörelse hos en magnet, i det att denna
söker inställa sig i kraftlinjernas
riktning. Omvänt åstadkommer
en magnet rörelse hos en rörlig
strömledning, vilken inställer sig
så, att sä många som möjligt av
magnetens kraftlinjer ingå
genom dess sydsida. Den på
längdenheten av strömledningen
verkande kraften är proportionell
mot strömstyrkan, magnetiska
induktionen (se nedan) och sinus
för vinkeln mellan fältet och
ledningen. Kraften är vinkelrät mot
båda. —- Införes ett järnstycke i
ett M., deformeras fältet så, att
kraftlinjerna koncentreras in mot
järnet och där kunna gå y gånger
tätare utan att fältstyrkan blir
större än utanför.
Materialkonstanten p, kallas p e r m e a b i 1 i
-t e t, y. — (fi — 1)
iljjsuseep-tibilitet (jfr Magnetism).
Benämningen kraftlinje ersättes
Magnetiskt fält omkring en spole med
sex lindningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
