Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Majstång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
Makaroner—Makedonien
1104
1817 hölls i M. Rysslands största
mässa (nu i Nisjnij-Novgorod).
Makaro’ner (ital. maccheroni
1. maccaroni, av maccare, knåda),
födoämne, vanl. berett av
vetemjöl men även av majs- 1.
rismjöl m. m. Av deg formas smala
rör (vanliga M.), stjärnor 1.
trådar (v e r m i c e’ 11 e r) 1. korta,
vida rör (n u d 1 a r), vilka torkas
i värme. Kokta M. är en italiensk
nationalrätt. M. fabriceras också
i Sverige.
Makaro’nisk poesi,
skämtdikter, bestående av latinska ord
samt ord ur moderna språk med
latinska böjningsändelser.
Ex.: Contigit In Lenom twa danske lupo
for enom,
Aff Svenskom svenom togho dorsum
verbere plenom.
(Gammal munkvisa om slaget vid Lena.)
Ma’kart, Hans, f. 1840, d.
1884, österrikisk målare. M.
studerade i München för Piloty,
uppehöll sig därefter bl. a. i Paris
och Italien, där han tog intryck
av venetianarna, och vann
hastigt stort anseende genom en rad
stora mytologiska 1. historiska
målningar (bl. a. Karl V :s intåg i
Antwerpen, 1878, Hamburg),
präglade av en praktälskande och
färgfrossande men ytlig fantasi.
1869 kallades han av kejsaren till
Wien, där han till sin död helt
behärskade konstlivet och
präglade smaken. — M a k a r t s b u
-k e 11, en huvudsaki. på 1880-t.
använd rumsdekoration av
torkade, ofta färgade växter,
uppkallad efter Makart, i vars tavlor
dylika buketter ofta förekomma.
Maka’ssar, M a n k a’ s s a r,
huvudstad i residentskapet
Cele-bes, Nederländska Indien, på s.
delen av ön Celebes. Export av
kaffe, kopra, kautsjuk, kryddor
m. m. 26,000 inv., därav 1,000 vita.
Maka’ssarolja (av staden
Ma-kassar), se 11 a n g - i 1 a n g.
Maka’ssarsundet, farvattnet
mellan Borneo och Celebes,
förbinder Javasjön med Celebessjön.
Makedo’nien, Macedonien,
landskap på Balkanhalvön,
omfattande n. Grekland utom
östligaste delen (Rumilien och
Traki-en), består enl. den senaste
indelningen av 3 nomarkier: Västra
M., östra M. och Saloniki. 1,1
mill. inv. M. gränsar i s. till
Tessalien och Epirus. I vidare
mening räknas även sydligaste
Jugoslavien och Bulgarien till
M., som då närmare motsvarar
det forntida riket M:s kärnland.
M. är bergigt i det inre. —
Historia. M. är uppkallat efter
makedo’nierna, en med
grekerna besläktad indoeuropeisk
stam, som efter den doriska
vandringen tagit detta område i
besittning. Kärnan av M. utgjordes
av landskapen Bottiaia (med
huvudstaden Pella) samt Pieria s.
därom. Vid kusten anlade
grekerna kolonierna Pydna och Terma
samt erövrade Kalkidike 800—500
f. Kr. Under 400-t. utvidgade
konungarna över Bottiaia sin
makt över grannområdena och
förde strider med Aten om
herraväldet över städerna vid kusten.
M:s ekonomiska betydelse växte
då genom export av trävirke.
Konung A r k e 1 a o s (413—399)
uppnådde en betydande makt och
kallade grekiska skalder, bl. a.
Euripides, och sofister till sitt
hov. Under den följande tiden
försvagades M. av tronstrider,
tills Filip II (359—336)
gjorde sig till ensam herre över M.
Han underkuvade dess
grannländer, i n. Paionien (kring övre
Var dar), intog i strid mot Aten
de grekiska städerna vid kusten,
ingrep i Greklands (se d. o.
sp. 1535 ff.) inre strider och
besegrade atenarna och tebanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
