Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Makedoniska dynastin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1105
Makedoniska dynastin
1106
vid Kaironeia 338, varpå Filip
gjorde sig till ledare för ett
allmänt grekiskt statsförbund. M:s
maktställning vilade på det av
Filip nyskapade härväsendet,
infanteriet, ordnat i den taktiskt
överlägsna falangen (se d. o.),
och det av ädlingar rekryterade
kavalleriet. Genom M:s seger
undanträngdes i den
grekisk-hellenistiska världen den
republikanska stadsstaten av den
monarkiska territorialstaten. Den
makedoniska stormakten ombildades
till ett världsrike av Filips son
och efterträdare Alexander
den store (se d. o.). Under
Alexanders frånvaro i Asien förde
hans gamle fältherre
Anti’-p a t r o s styrelsen i M. och
Grekland. Efter konungens död
utbröt i Grekland uppror, det
s. k. lamiska kriget, och en
allmän upplösning inträdde. Om M: s
öden 323—276 f. Kr. se
Diado-k e r. M. var sedan en av de
ledande bland de hellenistiska
makterna. Det sökte i tävlan med
Egypten hävda herraväldet över
Grekland och ingrep i andra
puniska kriget mot romarna. Vid
Kynoskefalai blev emellertid F i
-lip V (221—179) slagen av den
romerske fältherren Flamininus
197 f. Kr., och då P e r s e u s
(179—168) sökte återvinna
stor-maktsställningen, förlorade han
genom slaget vid Pydna 168
sin krona. M. uppdelades i fyra
lydstater, som 148 åter förenades
till den romerska provinsen M.
med Tessaloniki (nuv. Saloniki),
som huvudstad. Vid Romerska
rikets delning 395 kom M. till den ö.
rikshalvan, förde under
medeltiden en orolig tillvaro under olika
på Balkanhalvön rivaliserande
välden och kom omkr. 1400 under
turkarna. Dess administrativa
enhet hade snabbt försvunnit, och
dess befolkning kom småningom
att utgöra ett konglomerat av
en mängd olika folk. Efter
uppkomsten av de moderna
nationalitetsstaterna på Balkanhalvön
uppstod med anledning av denna
splittring en s. k. makedonisk
fråga. Det förtryck, för vilket de
med de kringboende kristna
folken befryndade makedoniska
folkelementen utsattes från
turkarnas sida, orsakade ett djupgående
missnöje. Till en början sökte man
genom reformer, under
stormakternas påtryckning avtvingade
turkiske sultanen, mildra oron,
men någon verklig effekt
förmärktes varken av de vid
Berlinkon-gressen 1878 beslutade 1. av dem,
som av Ryssland och
österrike-Ungern 1902 avtalades och f. å.
togo form i Mürzstegprogrammet.
En växande nationalistisk
agitation, bedriven av revolutionära
kommittéer och band, främst de
bulgariska komitadjis, tog
alltmera överhand och utmynnade
1912 i de kristna Balkanstaternas
krig mot Turkiet, varigenom M.
uppdelades på Serbien, Bulgarien
och Grekland (se härom B a 1
-kankrigen 1912—13).
Världskriget, under vilket M. 1915—18
var skådeplats för operationer och
ett långvarigt ställningskrig å den
s. k. Salonikifronten, medförde
för M:s del några ändringar i
detta läge (jfr kartorna till
Balkanhalvön sp. 1025—1026 och
till Grekland sp. 1515—1516).
På grundvalen av
Lausannefre-den har en stor del av M:s
muhammedanska befolkning
överförts till turkiskt område. Det
oaktat är M. fortfarande en latent
oroshärd, särskilt genom
motsättningen mellan dess grekiskt och
bulgariskt sinnade invånare.
Makedoniska dynastin, se
östromerska riket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
