Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Makro- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
Makro—Malacka
1110
Makrillgäddor. Näbbgädda. Längd 70—90 cm.
på stjärtens över- och undersida.
Längd c: a 45 cm. Atlanten; i
Sverige sällsynt (Västkusten,
Öresund) . — Näbbgäddan,
Be-lo’ne belo’ne, har långa,
tandför-sedda käkar. Ryggen är blågrön,
buken silvervit, skelettbenen
gröna. Medelhavet, Atlanten; allmän
vid svenska västkusten.
Välsmakande. — Till M. höra bl. a. även
flygfiskar.
Makro- (av grek. makro’s),
lång, stor. — M akr o ce f al i’
(av grek, kefale’, huvud),
abnormt stort huvud, vanl. orsakat
av ”vatten i huvudet”
(hydrocefa-li’). — Makroko’smos (av
grek, ko’smos, värld), se
Mikrokosmos. — Makrosko’pisk
(av grek, skopan, se), synlig för
blotta ögat, i motsats till
mikroskopisk.
Maktfördelningsläran 1. s e
-parationsteorin innebär,
att statsmakten bör fördelas på
flera varandra motvägande och
kontrollerande organ. En dylik
fördelning har sina rötter i den
germanska, särskilt den engelska
författningsutvecklingen. M.
framställdes första gången av John
L o c k e, som hävdade, att den
verkställande och den lagstiftande
makten borde tilldelas resp,
monark och folkrepresentation,
varvid dock monarken även skulle ha
viss andel i lagstiftningen.
Mon-t e s q u i e u förordade en
tredelning av makten, i verkställande,
lagstiftande och dömande, utövade
av helt skilda och av varandra
oberoende organ.
Lagstiftningsrätten tillerkändes
folkrepresentationen men med vetorätt för
monarken. En dylik maktfördelning
kännetecknade 1791 års franska
författning, vilken tjänat som
förebild för flera andra
konstitutioner, bl. a. den norska av år
1814, och även tryckt sin prägel
på den svenska R. F. av 1809.
Makulatu’r (av lat. macula/re,
fläcka), vid tryckning skadat
(fläckat 1. feltryckt) papper; för
sitt egentliga ändamål värdelöst
papper. — M ak u 1 e’ r a, göra
till makulatur, förstöra.
Mal, se Malfiskar och
M a 1 f j ä r i 1 a r.
Malaba’r,
Malabarkus-ten [eng. utt. mælløba’ø], s.
delen av Främre Indiens v.
kustland, från Kap Comorin till ung.
14° n. br. M. är ett lågland, i ö.
begränsat av Västra Ghatsbergen.
Laguner vid kusten. Befolkningen
utgöres huvudsaki. av dravidafolk.
Främsta hamnstaden är Kalikut.
Malaci’ (av grek. malakei/a,
uppmjukning), uppmjukning av
organ, vanl. använt om b en {+-+}
uppmjukning (se d. o.),
o’steomalaci’.
Mala’cka, M a 1 a k k a. 1.
Malajiska halvön, halvö
i Bortre Indien, sträcker sig från
ung. 13° n. br. till Kap Bulus,
Asiens sydligaste udde på
fastlandet. Kusterna äro låga,
klimatet tropiskt med monsunregn.
Befolkningen utgöres i n. av
siameser, i s. av malajer. Invandrade
kineser äro talrika. Risodling är
den viktigaste näringsgrenen;
viktigaste exportvaror äro
kaut-sjuk, som M. producerar mer än
något annat land, och tenn, varav
M. lämnar mer än hälften av
världsproduktionen. — Politiskt
hör den n.v. delen till Burma, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
