Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Makro- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1111
Malackasundet—Malaj er
1112
n.ö. och mell. till Siarn, den s. till
Straits Settlements och
Malaj-staterna (se dessa ord). — 2.
Brittisk koloni på v. kusten av M. 1,
tillhörande Straits Settlements.
1,865 kvkm. 160,000 inv. — 3.
Huvudstad i M. 2. 21,000 inv.
Mala’ckasundet, mellan
Sumatra och halvön Malacka,
förbinder Bengaliska viken med
Syd-kinesiska sjön. Bredd 55—300
km., djup 20—100 m.
Malacoptery’gii, en underordn.
Benfiskar. Fenorna sakna
taggar och taggstrålar. Simblåsän
(då sådan finnes) är förbunden
med tarmen. Fjällen (då dylika
finnas) äro släta. Till M. höra
bl. a. lax- och sillfiskar,
Osteo-glo’ssidae och plattfisksläktet.
Malaco’straca, en ordn.
Kräftdjur med huvudet och
större 1. mindre del av
mellan-kroppen förenade till en ofta av
ett sköldformat skal övertäckt
framkropp. Av mellankroppens 8
benpar äro de 1: a—5: e främre
ombildade till käkfötter.
Bakkroppen bär vanl. 6 par
tvågre-niga abdominalfötter. M.
omfattar de högre kräftdjuren:
Ano-mo’straca, Arthro’straca,
skal-kräftor (se dessa ord) m. fl.
Malade’tta, se P y r e n é
-e r n a.
MaTa fi’de, lat., i ond avsikt,
trolöst, mot bättre vetande.
Malaga [ma’-]. 1. Provins i
Andalusien, Spanien. M. är till
stor del bergig. Odling av vin och
sydfrukter. Järn-, bly- och
koppargruvor. 570,000 inv. — 2.
Huvudstad i Kl. 1, vid en bukt av
Medelhavet. Från morisk tid
återstå borgen Gibralfaro samt ruiner
av kastellet Alcazaba och den
gamla arsenalen m. m.
Katedralen, påbörjad 1538, fullbordad på
1700-t., erbjuder en av Spaniens
vackraste kyrkointeriörer.
Bety
dande industri (garverier,
bom-ullsväverier m. m.), M. är näst
Barcelona Spaniens förnämsta
handelsstad. Hamnen är
förträfflig och sjöfarten synnerligen
livlig. Utförsel av sydfrukter, vin,
espartogräs m. m. 160,000 inv.
Malaga’ssisk (fr. malgache),
inhemsk på, härstammande från,
med avseende på Madagaskar.
Målahåttr, fnord. versmått.
M. skiljer sig från fornyrdislag
(se d. o.) främst genom tunga
(starkt bitoniga) sänkningar
samt därigenom att den i regel
har större stavelseantal (minst
5). I Eddan är blott Atlamål
avfattad på typiskt M.
Malajer. 1. M. 1.
malajiska rasen (om rastypen se
rM än nisko raser) har en
vidsträckt utbredning i de tropiska
delarna av området från
Madagaskar i v. till Påskön i ö. Man
är böjd att förlägga rasens
stamhem till n.v. Bortre Indien.
Därifrån skulle den ha utvandrat mot
s.ö. och tagit i besittning Malacka
och Indonesien, varest överallt,
utom på Java och de v. Små
Sundaöarna, äldre stammar av
ändra raser påvisats. I senare tid
ha utvandringar av M. ägt rum
från Indonesien mot ö. till
Ocea-nien; den senaste, den
polynesiska, anses ha utgått från
Moluckernä och börjat vid tiden
för Kristi födelse. En utvandring,
den malagassiskä, gick under
århundradena närmast e. Kr. åt v.,
till Madagaskar. Rasen omfattar
folkgruppen M. (se nedan) och
pölynesier (se d. o.), vilka senare
med melanesier givit upphov till
blandrasen mikronesier (se d. o.).
M. utmärka sig främst för
framstående sjömannaegenskaper,
vilka utgöra grundbetingelsen för
deras vidsträckta utbredning.
Eljest stå de på mycket olika
kul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
