Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malheur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Malleolus—Malm
1124
Schematisk bild av en linsformig malms
lagerställning. a strykningsvinkel. AB
malmaxel, p sidostupning, y
malmfalls-vinkel, ö fältstupning.
Malle’olus (lat., telning),
anatomisk benämning på vissa
benknölar, ss. fotknölarna.
MaTleus malefica’rum, se
Häxprocesser sp. 1173.
Mailing. 1. Otto M., f. 1848,
d. 1915, dansk tonsättare och
musiker ; skrev bl. a. orkesterstycken,
körverk och baletten Askepot. —
2. M a t h i 1 d a M., f. K r u s e, f.
1864, författarinna, debuterade
under pseud. Stella K 1 eve
med romanen Berta Funke (1885),
vars skildringar av en ung
kvinnas kärleksliv väckte debatt,
utgav efter långt uppehåll anonymt
En roman om Förste konsuln
(1894), som följdes av flera
historiska romaner från
Napoleonsti-den, och inledde med Skyttes på
Munkeboda (1897) en lång serie
skånska herrgårds- och
familjeromaner.
Mallorca [malljå’rka],
seBa-1 e a r e r n a.
Malm, se S t or a M al m.
Malm. (Etym. besläktat med
mala.) 1. Mineral 1.
mineralkombinationer, ur vilka tunga
metaller 1. deras föreningar kunna
framställas med ekonomisk fördel.
M. bestå sällan enbart av de
mineral, som innehålla den metall, man
önskar framställa (m a 1 m
mineral), utan dessa äro vanl.
blandade med andra mineral,
gång - 1. lagerarter, vilka
bestämma malmtypen (jfr
Bland-s t e n ar , Torr stenar,
Blötmalm, Hårdmalm) och som
vid metallframställningen kunna
vara nyttiga, skadliga 1.
indiffe-renta. Dessutom förekomma i M.
accessoriska mineral,
vilka ej inverka på malmtypen
men liksom gångarterna spela en
viss roll vid
metallframställningen. Innehåller M. malmmineral av
olika metaller (t. ex. blyglans och
zinkblände), benämnes M.
komplex. Huruvida en
mineralkombination är att betrakta ss. M.
beror på metallpriset och de
metoder (anrikning och metallurgiska
metoder), som finnas för metallens
framställande. Enbart
metallprocenten är därvid icke avgörande.
En guldförande kvartsmassa kan i
många fall utnyttjas som M., om
den håller 0,0oo5 % guld, medan
en järnförande bergart knappt är
brytvärd, om den håller mindre än
30 % järn. — Ang. de viktigare
malmmineralen se resp, metaller.
— Malmbildande processer.
Mag-m a t i s k a M. uppkomma genom
utkristallisation ur magmor (se
Ma gm a) och koncentrering av
malmmineralen (se
Differentiering. Geol.). Den stelnande
magman avger gaser (p n e u m a
-toly’tiska processer) 1.
lösningar (hy dro t er ma’l a
processer), genom vilka
metallerna kunna föras ut och
fixeras i sprickor (malmgångar)
1. i lättlösliga bergarter, t. ex.
kalksten och dolomit (m e t a s o
-m a’t i s k a M., jfr
Metasoma-tos). Om malmbildningen står i
samband med magmabergartens
kontakt mot angränsande
bergarter, kallas M. k o n t a k t m e t a
-mo’rfisk. Utsättas
metallförande bergarter för
vittringsproces-ser (genom luftens och vattnets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
