Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Malm
1126
kolsyra och syre samt i vattnet
lösta salter och syror), sker en
omlagringsprocess, så att
närmast jordytan uppstår en
oxidations- 1. urlakningszon
(jfr E i ser ner Hut) och
därunder en cementationszon,
i vilken utfällning och anrikning
av malmmineral äger rum. Äro
malmmineralen
motståndskraftigare mot vittring än gångarterna,
kunna de vid de senares urlakning
kvarbli i form av brytbara
malmer, e 1 u v i a’l a M. S e d i m e n
-tä’ra M. uppstå genom utfällning
ur metallhaltiga lösningar på
jordytan. Genom omlagring av
mekaniska
sönderdelningsproduk-ter uppstå a 11 u v i a’ 1 a Al. 1.
v askmalmer. —
Malmkropparnas former. Sedimentära Af.
bilda flötser 1. lager,
mag-matiska Af., mer 1. mindre
oregelbundna koncentrationer. De
meta-somatiska Af. äro till sin form
beroende av den bergart, de ersatt.
De bilda vanl. mer 1. mindre
oregelbundna klumpar, körtlar.
Afalmgångarnas former bero på de
före gångarna existerande
sprickorna. F a 1 b a n d kallas
kisim-pregnationer i kristalliniska
skiffrar. Genom senare inträffade
rörelser i jordskorpan (veckningar
och förkastningar) kunna
malmkropparnas former vara störda. I
äldre, metamorfoserade bergarter
kunna Af:s ursprungliga drag
vara utplånade och
malmkropparna starkt deformerade. Detta är
fallet med de flesta svenska Af.,
som oftast ha långsträckt
linsform (se Lentikulär). Den
riktning, i vilken en sådan
malmkropp har sin största
utsträckning, kallas malmaxel. Den
riktning, i vilken M. har sin
största utsträckning i
horisontalplanet, kallas strykning.
Stupning (sidostupning)
är den vinkel, ett genom
stryk-ningsriktningen och malmaxeln
lagt plan bildar med
horisontalplanet. Är sidostupningen 90°—
75°, kallas Af. stående, 75°—
45° donlägig, 45°—15° flackt
stupande, 15°—0°
svävande. Donläge har även,
oegentligt, använts för stupning i allm.
Fältstupning och
fallande i fält innebär, att
malmaxeln ej är vinkelrät mot
strykningen. Vid upprättande av
gruv-kartor brukar man med ma 1 m■
f a 11 s vinke 1 beteckna
malmaxelns vinkel mot
horisontalplanet och med fältstupning
malmfallsvinkelns projektion på
ett genom strykningsriktningen
gående vertikalplan. — 2. Se
Ju r aperioden. — 3.
Legering av koppar, zink, bly och
något tenn, förr använd till
hus-geråd, ss. grytor, ljusstakar o. d.
— 4. Eg. sand, sandmark;
beteckning för glest bebyggda områden
närmast utanför en stad (urspr.
betr. Sthlm), senare på vissa håll
även för av dessa områden
bildade stadsdelar (t. ex. Norrmalm,
Södermalm och Östermalm i
Sthlm). Jfr Malmgård.
Malm. 1. August Vi 1 h e 1 m
Af., f. 1821, d. 1882, zoolog,
intendent vid Göteborgs museum och
tillsyningsman för Göteborgs och
Bohus läns fiskerier (1856—67),
erhöll professors titel 1881. Af.
utgav arbeten om fiskar, fåglar,
valdjur m. m. — 2. August
Hugo M., f. 1844, d. 1907, den
föregis son, utgav ss. intendent
för Göteb. l:s havsfisken arbeten
om fiskerier m. m. — 3. O 1 o f M.,
f. 1851, generallöjtnant, överste
och chef för Bohusläns regemente
1898, chef för 5:e
arméfördelningen 1907 och 1911—17, var 1907—
11 krigsminister i Lindmans
regering och 1911-—15 ordf, i krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
