Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malonsyra - Malope ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1147
Malope—Malta
1148
Marcello Malpighi. Målning av Tabor.
utbytas mot natrium. Då
natriumföreningen lätt reagerar med
andra organiska föreningar
användes M. ss. utgångsmaterial vid
framställning av ett stort antal
organiska föreningar.
MaTope, växtsläkte (fam.
Malva’ceae), från
Medelhavsländerna. M. tri’fida odlas som
ettårig prydnadsväxt för sina stora,
vanl. röda blommor (lika Ma’lva).
Malpapper, papper,
impregnerat med naftalinkamfer;
användes som medel mot mal.
Malpi’ghi, Marcello, f.
1628, d. 1694, italiensk
naturforskare och läkare, ett av
medicinens största namn, prof, i
anatomi i Bologna, Pisa och sist i
Messina. Grundare av histologin,
utförde M. epokgörande
undersökningar över hönsembryots och
olika organs histologi och
fysiologi, upptäckte smaklökarnas
funktion, sambandet mellan
lungornas byggnad och funktion samt
kapillärerna, vilkas existens
förutsagts av Harvey. M. var även
en av växtanatomins och cellärans
grundare.
Malpi’ghiska kärl, ett slags
utsöndringsorgan, som
förekomma hos vissa leddjur. Jfr I n
-sekter sp. 1412.
Malplace’rad (av fr. mal, illa,
och placer, ge plats), ställd på
orätt plats; använd illa,olämpligt.
Malplaquet [-kä’], by i dep.
Nord, Frankrike. Vid M. stod ett
slag 1709 under Spanska
tron-följdskriget (se d. o.).
Malproper [-prå’-] (fr.
mal-propre), osnygg, smutsig.
Malsta, socken i Sthlms 1.,
jämte Lohärad pastorat i Uppsala
stift. 260 inv.
Malström, virvelrörelse i ett
trångt havssund, uppkommande
då två tidvattensströmmar
passera varandra i motsatta
riktningar. Detta inträffar, då den
utåtriktade ebbströmmen ej
hinner passera sundet, innan nästa
inåtgående flodström kommer (se
Ebb och flod). M. äro ofta
mycket farliga för sjöfarten.
Bekanta äro M. i Messinasundet
mellan Sicilien och Italiens
fastland (se Skylla). Vid norska
kusten förekomma flerstädes M.,
t. ex. mellan Vaeröy och
Moske-nesöy (Lofoten). I svenska
farvatten uppträda däremot icke M.,
enär tidvattensfenomenen här äro
svagt utbildade.
Malt, se B r y g g e r i sp. 677 ff.
Ma’lta, ö i Medelhavet, 100
km. s. om Sicilien, tillhörande
England. 248 kvkm., med de
närliggande öarna Gozzo, Comino
och Cominotto 323 kvkm. 225,000
inv. M. utgör en rest av en
landförbindelse mellan Europa och
Afrika. Klimatet är milt. M. är
fattigt på skog men rikt odlat
(potatis, säd, sydfrukter).
Befolkningen (maltesarna), som är
en blandning av olika
Medelhavs-folk, talar en med arabiska ord
starkt uppblandad italienska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
