Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Manchester—Manchuriet
1160
halvön Cotentin. Åkerbruk,
boskapsskötsel. 425,000 inv.
Huvudstad S:t Lö.
Manchester [mæ’nntjestø],
stad, bildande eget grevskap, i
Lancashire, England, vid Irwell.
750,000 inv., med Salford och
övrig angränsande
stadsbebyggelse, över 1 mill. inv. — Bland M: s
monumentalbyggnader märkas
katedralen, vars äldsta delar
härröra från 1400-t., och det väldiga,
nygotiska rådhuset från 1800-t.
Biskopssäte. Universitet,
teknologiskt institut och flera bibliotek,
konstmuseum med utmärkt
tavelsamling. — M. är världens
främsta tillverkningsort för
bomullsvaror. Fabrikationen av ylle-,
silkes-, järn- och stålvaror samt
maskiner (lokomotiv) intar
därjämte en viktig plats. Genom en
mängd järnvägslinjer samt den
viktiga Manchesterkanalen (se d.
o.) står M. i förbindelse med
in-och utland. — M. var länge en
obetydlig stad men blev vid
medeltidens slut ett centrum för
textilindustrin. Utvecklingen till
storstad började vid 1700-t:s slut.
Först 1832 fick M. representanter
i underhuset. Under 1800-t. var
M. en härd för den liberala
rörelsen i England (se
Manches-terskolan).
Manchester Guardian
[mæ’nn-tjesto ga’dian], daglig tidning i
Manchester, grundad 1821, är ett
av Englands främsta och
självständigaste liberala organ med
välredigerad ekonomisk avdelning.
Manchesterkanalen [-[mæ’nn-tjestø-]-] {+[mæ’nn-
tjestø-]+} utgår från Eastham på s.
stranden av Merseyflodens
estua-rium, korsar floden upprepade
gånger och utgör närmast
Manchester en kanalisering av
Mer-seys högerbiflod Irwell. Längd 57
km. M. trafikeras av fartyg upp
till 12,500 ton. öppnad 1894.
Manchesterskolan,
Manchester liberalismen [-[mæ’nn-tjestø-],-] {+[mæ’nn-
tjestø-],+} vanlig benämning på den
riktning inom nationalekonomi
och politik, som vill inskränka
statens ingripande i det
ekonomiska livet och
samhällsförhållandena till det minsta möjliga.
Namnet går tillbaka till den
fri-handelsvänliga rörelse, som med
Manchester som utgångspunkt
från 1820-t. spred sig i England
och som slutligen ledde till
frihandelns seger. Jfr C o b d e n.
Manchu’er, ett folk,
tillhörande den tungusiska språkgruppen,
huvudsaki. bosatt i mell. och n.
Manchuriet (se d. o.), där det mer
och mer undantränges av kineser.
Manchuli, stad i v. Manchuriet
vid Amur, gränsen till Sibirien
och järnvägen Vladivostok—Tjita.
Manchuri’et, M a n d s j u r i e t,
biland till Kina, det kinesiska
rikets n.ö. del, gränsar i n. och
ö. till Sibirien, i s.ö. till Korea,
i s. till Koreabukten och
Liao-tungviken, i v. till prov. Chili
och Mongoliet. 940,000 kvkm.
Omkr. 20 mill. inv. Klimatet är
utpräglat kontinentalt.
Befolkningen utgöres huvudsaki. av
manchuer och kineser. Jordbruket
är huvudnäring och producerar
vete, korn, majs, hirs m. m. Även
boskapsskötseln är viktig. De
väldiga skogarna, särskilt
omkring Sungari, utnyttjas
alltmera rationellt. Guld, kol, järn
och andra mineral finnas i
rikliga mängder, och bergsbruket
går framåt jämsides med de
förbättrade kommunikationerna.
Floderna äro delvis segelbara.
Den manchuiska järnvägen skär
tvärs igenom landet; en gren
löper från Harbin till Mukden
med linjer till Peking, Port
Arthur och Korea. M. delas i tre
provinser: Shengking, Kirin och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
