Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mandal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1161
Mandal—Mandéer
1162
Hei-lung-kiang. Huvudstad
Muk-den. — Historia. M:s befolkning
utgjordes i äldsta tider av
tungu-siska stammar, bland vilka de
främsta voro Ki-tan- och
Djur-chenstammarna, vilka från 900-t.
till 1200-t. härskade över n. Kina
(se d. o. sp. 802 f.).
Förbindelserna mellan M. och Kina
förblevo livliga, och efter det
sena-res erövring av manchuerna
och manchuättens tronbestigning
1644 siniserades M. och blev en
kinesisk provins. Från början av
1800-t. var M. föremål för ryska
erövringsförsök, och genom ett
fördrag med Kina 1858 avträddes
till Ryssland den del av dåv. M.,
som låg n. om Amur. Vid
slutet av 1800-t. framträdde även
Japan i konkurrensen om M. Det
förvärvade en del därav 1895 men
tvangs av bl. a. Ryssland att
återlämna densamma. Kina (se d. o.
sp. 806 f.) måste därvid medge
Ryssland rätt att draga den
sibiriska järnvägen genom n. M. fram
till Vladivostok. 1898 arrenderade
Ryssland Port Arthur med
kringliggande områden på 25 år och
satte sig under boxarupproret
1900 i besittning av stora delar
av M., vilket det dock efter det
delvis i M. utkämpade
Ryskjapanska kriget 1905 måste
återlämna till Kina. Port Arthur
arrenderades av Japan, som nu blev
den förhärskande makten i M.
Genom ett fördrag mellan Japan och
Kina 1915 förlängdes Port
Arthurs arrendetermin till 1997 och
tillerkändes japanska undersåtar
i s. M. särskilda privilegier.
Numera är M. fullständigt
oberoende av centralregeringen i Peking.
Ma’ndal, stad i Vest-Agder
fylke, Norge, nära Mandalselvens
utlopp. Handel och sjöfart äro
huvudnäringar jämte industri.
3,600 inv.
Mandalay, M a n d a 1 e h,
[mæ’nndole j ], huvudstad i prov,
övre Burma, Britt. Indieri, nära
Irawadi. 150,000 inv. — M., som
var den sista huvudstaden i det
burmanska riket, äger från denna
tid en mängd praktfulla
träbyggnader, ss. det kungliga palatset
och ett flertal tempel och kloster.
M. är handelscentrum för det inre
Burma och har betydande
industri, ss. sidentillverkning,
elfen-benssnideri, guldsmedsverkstäder
m. m. Järnväg till Rangoon.
Mandaleh, se Mandalay.
Mandari’n, se C i t r u s.
Mandari’n (port., övers, av
kin. kuan, ämbetsman). 1.
Västerländsk term för kinesisk
ämbetsman. Mandarinväsendet i
Kina utbildades de sista årh.
f. Kr., och under senare tider har
hela administrationen varit
baserad på ämbetsrekrytering till följd
av litterära tävlingsexamina. Det
strängt centraliserade systemet
har gått från provinsguvernörer
ned till distriktsämbetsmän
(chi-hien), de senare utgörande folkets
direkta styresmän, på en gäng
domare, polischefer,
skatteuppta-gare m. m. Under manchudynastin
markerades M:s rang genom
runda knappar i mössan (ung. en tum
i diameter) med olika färg för de
nio klasserna. — 2. Det bildade
nordkinesiska talspråket,
kuan-hua, varav Pekingvarianten är
den förnämsta.
Manda’t (lat. manda’tum,
uppdrag) . 1. Se Uppdrag. — 2.
Se Imperativ. -—- 3. Enl. art.
22 i N. F:s stiftelseurkund ha
förutvarande tyska kolonier samt
turkiska områden i Asien ställts
under N. F:s skydd. De förvaltas
enl. fullmakt, mandat, av olika
mandatärmakter (se
Världskriget).
Mandéer (aram., ”de
vetan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
