Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mansfield ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1193
Mansfield—Mantalsskrivning
1194
ätt, uppkallad efter slottet M. i
prov. Sachsen, Preussen. Bland
grevarna av M. märkes Ernst,
f. 1580, d. 1626, en av
Trettioåriga krigets ryktbara
kondottiä-rer. M. utsågs 1620 av Fredrik V
av Pfalz att leda försvaret av
dennes länder. Han kunde ej hindra
Tillys erövring därav och trädde
1622 i nederländsk tjänst. 1625
stred M. tills, med Kristian IV av
Danmark. Besegrad av
Wallen-stein, begav han sig till Gabor
Bethlen men avled kort därpå.
Mansfield [mæ’nnsfild],
Käthe r in e, f. 1888, d. 1923, engelsk
författarinna. M., som var
uppvuxen på Nya Zeeland, är
framför allt bekant för sina fina och
konstnärligt fulländade noveller
(åtskilliga översatta till svenska).
Mansions [mai)siå’p], fr., hus,
kallades på den medeltida scenen
de hus, som angåvo de olika
lokaliteter, vilka förekommo i dramat
(jfr Teater).
Ma’nsQngr, isl. ”kärleksvisa”.
Enl. uppfattningen i fornisländsk
lag var M. en smädedikt mot en
kvinna, och diktandet av M.
straffades med fredlöshet.
al-Mansu’r, se A1 m o h a d e r.
Mansura, stad i Egypten, vid
den ö. huvudarmen i Nildeltat.
Linne- och bomullsindustri.
Livlig handel. Säte för en avdelning
av de blandade domstolarna.
50.000 inv.
Mantal (fsv. mannatal, eg.
antal män), urspr. detsamma som
hushåll, ett bondehushåll av
genomsnittlig storlek, sedermera
den jordareal av efter
förhållandena växlande storlek, å vilken en
bonde med hushåll ansågs
”full-suten”. M. blev ett skattetal,
enheten för utgörande av vissa
gärder, särskilt för
grundskatte-skyldighetens bestämmande (se
G rundskatt). Från 1600-t: s
senare del upprättades och
stadfästes av K. M:t särskilda skatt
-läggningsmetoder, efter vilka vid
nyskattläggning av fastigheter
mantalsmåttet bestämdes. Gav
uppskattningen till resultat ett
värde, som understeg minsta
brukliga mantalsmåttet uppfördes
fastigheten i jordeboken ss. lägenhet
utan M., i annat fall ss. hemman
med M. Befanns ett hemman vara
för hårt belastat av utskylder i
förhållande till sin avkastning
(sitt värde), kunde en
nedsättning 1. förmedling av M. och ränta
äga rum.
Mantalspenningar, en
personlig skatt på 40 öre för man och 20
öre för kvinna. M. har sitt
ursprung i kvarntullen 1625.
Då denna väckte missnöje och
undgicks genom att allmogen
malde hemma å handkvarn,
infördes (definitivt 1635) M. som
avlösning därav. Nuv. enhetliga
regler om M:s belopp tillkommo
1863.
Mantalsränta,
hemman-talsräntan, en efter mantal
beräknad grundskatt (se d. o. sp.
15). Bland den mångfald titlar, i
vilka M., olika i skilda landskap,
utgjordes, märkas
boskaps-penningar, dagsverks-penningar, urspr. utgjorda i
s. k. mantalsdagsverken,
faktorihj ä 1 p och
gruv-hjälp.
Mantalsskrivning, en årlig
förrättning, vid vilken en
förteckning, den s. k. m an t al s 1 äng
-den, upprättas över
befolkningen. Enl. Kungl. förordn. ang. M.
6 aug. 1894 skall varje svensk
undersåte, som är bosatt i
hemlandet, samt utländsk undersåte,
som är bosatt inom riket,
mantalsskrivas, där han är bosatt.
Härifrån stadgas undantag för
statsråd, som får mantalsskrivas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
