Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mantzius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
Manu propria—Maori
1204
Ma’nu pro’pria, lat., förk.
m. p., med egen hand.
Ma’nus (lat., hand), betecknade
den romerske husfaderns
myndighet över sin familj och sitt
husfolk.
Manuskri’pt (av lat. ma’nu
scri’ptum, skrivet med handen),
handskrift; ss. boktryckarterm
(förk. manus, ms), skrift (vare sig
hand-, maskin skriven 1. tryckt),
efter vilken något skall tryckas.
—- Tryckt som M. säges om
skrift, som blott är avsedd för en
trängre krets.
Manu’tius, venetiansk
boktryckarsläkt, vilkens främste medlem
var Aldus M., f. 1450, d. 1515.
Denne befordrade renässansens
grekiska studier genom att utge
korrekta upplagor av grekiska
författare. Hans böcker utmärka
sig för stor typografisk skönhet.
Införandet av kursivstilen och
oktavformatet tillskrives M., som
även är berömd för sina bokband,
först ornerade blott med
blindtryck men sedan efter orientalisk
förebild även med guldpressning.
Se A 1 d i n e r och ill. till
Bokbin der i sp. 198.
Manx, Manxfolket
[mænks], se Keltiska språk
sp. 732 f. och M a n.
Manytj, vänsterbiflod till Don,
genomflyter Manytjdalen, som
sträcker sig från Kaspiska havet
till Asovska sjön. 270 km.
Manzanillaträd [-thani’llja-]
(av sp. manzanilla, litet äpple), se
Hippomane mancinella.
Manzoni f-tså’-], Aless an
-d r o, f. 1785, d. 1873, italiensk
skald. M., som är den italienska
romantikens första och största
namn, skrev dikter (bl. a. det
berömda odet II cinque maggio,
skrivet vid underrättelsen om
Napoleons död) och dramer samt
den klassiska, av W. Seott
påver
kade romanen I promessi sposi
(1825—27; De trolofvade, 3 dir,
1832), med motiv från Milanos
historia under 1600-t.
Manöver (fr. manæuvre, av
lat. ma’nus, hand, och o’pera,
arbete), tillvägagångssätt,
konstgrepp. — Krigsv. Trupps rörelse
på slagfältet. Populär benämning
för fälttjänstövningar (se d. o.).
— Sjöv. Ändring av ett fartygs
rörelse genom ändring å segel
(segelmanöver) 1. maskineriets
gång (maskinmanöver).
Manöverdäck, däcket under
båtdäck å större fartyg, varifrån
fartyget manövreras.
Manöveregenskaper hos ett
fartyg kännetecknas av den
hastighet, med vilken kurs- och
fartförändringar kunna företas och
bero på roderytans och
rodervinkelns storlek (se Roder),
snabbheten vid rodrets omläggande,
propellerns 1. seglens vridande
inverkan, viktfördelningen inom
fartyget, skrovets form och
maskineriets acceleration och
re-verseringsmöjligheter. Fartygets
vikt bör vara samlad in mot den
punkt, kring vilken fartyget
svänger. Stor barlast i för- och
akterpikar inverkar menligt på M.
Fartygsändarna böra vara högt
uppskurna och kölen mycket kort.
Manövertorn,
kommando-1. s t rid s t or n, på örlogsfartyg
befintligt pansartorn, varifrån
fartygets stridsledning utövas.
m. a. o., förk. för med andra
ord.
Mao, kinesiskt ytmått, se
Kina sp. 791.
Mao’ri, det polynesiska folket
på Nya Zeeland. Före dem funnos
där en tidigare, ävenledes
polynesisk befolkning, av vilken Moriori
på Chathamöarna är en rest, samt
sannolikt även en mörkhvad, trol.
mclanesisk befolkning. Vissa sjäk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
