Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Map ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Map—Marasmius
1206
ter av det lägre folket bland M.
förete också starka melanesiska
rasdrag. Invandringen av M. till
Nya Zeeland torde ha försiggått
omkr. 1350, ovisst från vilken
polynesisk ögrupp, möjligen från
flera, och antagligen närmast från
Tonga. M., som vid engelsmännens
första bekantskap med dem bodde
på både Nord- och Sydön, finns
nu endast i en reservation i den
n. delen av Nordön. — M. ha
utvecklat en från de övriga
polynesiska folken avvikande
kultur. Särskilt utmärkande för M.
ha varit en högt utvecklad
träskulptur, vackra arbeten i nefrit
samt en synnerligen dekorativ
tatuering. Samhällsskicket var,
som eljest i Polynesien,
aristokratiskt. Stammarna förde krig
sinsemellan, och härtåg företogos
i stora krigskanoter med rikt
skulpterade stammar.
Map [mæpp] (lat. Ma’pus),
Walter, f. omkr. 1137, d. omkr.
1209, engelsk författare. M. skrev
en rad latinska dikter,
grupperade kring Artursägnen och
betydelsefulla för de senare dikterna
om konung Artur, därigenom att
de sammansmält dessa urspr.
hedniska sagor med kristna
föreställningar (bl. a. Graalmotivet).
Mara. 1- I folktron ett
övernaturligt kvinnligt väsen, som
vållar ångest hos sovande
människor och djur. Hästar, som
”ridits av M.”, anträffas svettiga och
med hoptovad man. Mot M.
uppsättas i stallet kvastar, naturliga
utväxter på träd, s. k.
”markvas-tar”, egg järn m. m.
Ångestkänslan kan orsakas av vissa hjärtfel
1. mag- och tarmsjukdomar men
även bero på nervösa åkommor.
— 2. Det ondas representant i
buddhismen, vällustens och
sinnlighetens förespråkare,
Marabu’, se Krävstorkar.
Marabu’ter (arab. mura’bit),
eremiter 1. asketer bland de
islamitiska berberna i n. Afrika.
Fordom bildade de en mäktig sekt, ur
vilken bl. a. almoravidernas (se
d. o.) härskar ätt utgick. I senare
tid ha de på grund av sin fanatism
spelat en viss politisk roll i
främ-lingsfientlig riktning.
Maracai’bo, stad i Venezuela,
vid sundet mellan
Maracai-b o s j ö n och Maracai b
oviken av Karibiska havet.
Hamn-och handelsplats. 47.000 inv.
Marais, Le M. [lamarä’], fr.,
träsket, se Franska
revolutionen sp. 553.
Mara jo [-ra’chå], stor ö i
Ama-sonflodens mynning.
Maranhäo [-jaå’r)]. 1. Stat i
n.ö. Brasilien, vid kusten. 400,000
kvkm. 875,000 inv. — 2. Säo
Luiz de M. [sa’njå loi’s],
huvudstad i M. 1, på en ö vid kusten.
55,000 inv.
Marafion [-ranjå’nn], se
Amasonfloden sp. 354.
Mara’nta, växtsläkte (fam.
Maranta-ceae, ordn.
Scitami’-neae). M. arundina’cea från
Västindien, odlad i tropiska länder,
är en 2—3 m. hög växt med
stärkelserik rotstock. Ur denna
bere-des västindisk arrowrot
(jfr Arrowrot).
Maraschino [-ski’-] (fr.
ma-rasquin), likör, framställd i
Dal-matien genom jäsning och
destil-lation av körsbär ( jfr P r u n u s).
Mara’sj, stad i s.ö. Mindre
Asien, Turkiet. M. har en
seldju-kisk borg och talrika moskéer.
Bomullsväverier. ■ C:a 30,000—
40,000 inv., av vilka 3/5 äro
muhammedaner.
Mara’sm (av grek. marai’nein,
borttorka), detsamma som kakexi.
Mara’smius, b r osks va m
-par, svampsläkte (fam. Agari-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
