Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Markaryd—Veinge järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255 Marknad—Marks domsaga 1256
Marknad (av lat. merca’tus,
köpenskap), regelbundet på en
viss ort återkommande möte
mellan köpare och säljare i större
antal med de medförda varorna som
föremål för handelsomsättningen.
M. spelade under äldre tider en
större roll än nu. I Sverige
omtalas redan under forntiden M.
(köpstämmor), ss. Distingen i
Uppsala (se D i s a b 1 o t) och
Samtinget i Strängnäs, vilka voro
förenade med ting och hedniska
kultfester. Efter kristendomens
införande höllos M. vid de stora
kyrkliga högtiderna (mässorna) i
städerna, t. ex. Eriksmässan i
Uppsala, Hindersmässan i Örebro.
M., liksom färden dit och
därifrån, skyddades av en särskild
mar knad s f r id. Från 1270-t.
utfärdade konungen privilegier på
M. till olika städer, vilkas
handel befrämjades genom att M. på
landsbygden vanl. ej tillätos. Vid
de stora M. läto de styrande
stundom hålla politiska
sammankomster (marknadsmöten). Under
senare medeltiden upprättades
enskilda M. (varigenom en
viss stads borgare fingo rätt att
hålla M. på en plats på
landsbygden) och frimarknader
(vilka stodo öppna för alla städers
borgare). Enskilda M.
avskaffades 1728 och frimarknaderna ha
numera minskat i betydelse. —
Med mässor förstås nu M. i
stor stil, som pågå i flera veckor
och till vilka köpmän från vitt
skilda orter, även från utlandet
infinna sig. — M. användes även
i bet. av inbegreppet av tillgång
och efterfrågan. Man talar
sålunda om världsmarknaden i det
hela, om kaffemarknaden,
arbetsmarknaden, penningmarknaden,
fondmarknaden o. s. v. M:s
tillstånd betecknas därvid med vissa
tekniska uttryck: flau (se d. o.),
tryckt, då köplusten är minimal
trots låga pris, fast, då köplust
och pris äro normala m. fl.
Marknadspris, ett pris, som
inverkar på efterfrågan men ej på
tillgången. Jfr
Prisbildningen.
Markoma’nner (gränsmän, jfr
Mark), germansk folkstam, som
omkr. 100 f. Kr. var bosatt i
trakterna mellan Main och övre
Donau. Under sista årtiondet
f. Kr. inträngde M. i Böhmen,
där de under hövdingen Ma’rbod
grundade ett stort rike. Detta
blev medelpunkt för ett öst-tyskt
folkförbund, vilket emellertid
snart sprängdes av Arminius. Vid
mitten av 2: a årh. e. Kr. inf öllo
M. i de romerska provinserna s.
om Donau men tillbakaslogos av
Marcus Aurelius (m a r k o
månne r kr i gen 167—180). Genom
en fred 180 gjordes M. starkt
beroende av Rom. Mot slutet av
200-t. gjorde M. nya försök att
intränga på romerskt område men
misslyckades. Under namn av
bajovarer besatte de på 500-t. 1.
tidigare det land, som efter dem
kallas Bayern (se d. o. sp. 1173).
Markovié [-vitj], Franz, f. ’
1845, d. 1914, kroatisk författare,
prof, vid Agrams univ. M., vilken
som diktare stod under Byrons
och Pusjkins inflytande, tillhörde
den kulturella liberalismen och
arbetade för panslavistiska idéer.
Ma’rkscheider [-sjajder] (ty.,
av Mark, gräns, och scheiden,
skilja), äldre titel på
gruvmäta-re. — M a r k s c h e i d e r i’,
gruvmätning. —
Markschei-d e r i n s t r u m e n t, se
Gruvmätning sp. 37.
Marks domsaga i Älvsb. 1.
utgöres av ett tingslag, Marks
härad, omfattande socknarna
Sätila, Hyssna, Hajom, Berghem,
F otskäl, Tostared, Surteby,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
