Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Markaryd—Veinge järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1253
Markaryd-Veinge järnväg—Marklära
1254
snickerifabriker. M. kan anses
som centrum för Skandinaviens
torvindustri. Lantmanna- och
lanthushållsskola.
Markaryd—Veinge järnväg,
se Hässlehol m—M ar k a
-ryds järnväg.
Markasi’t, rombiskt mineral
med svavelkisens sammansättning.
Markattor, Cercopi’thecus, ett
släkte afrikanska Smalnäsor
av fam. Cercopithe’ cidae.
Kroppen är smärt, svansen lång,
kindpåsar och sittvalkar stora. M.
leva i träd, vanl. i stora, av en
äldre hane anförda flockar, och
livnära sig av frukter, säd,
fågelägg och -ungar m. m. M. hållas
ofta i fångenskap. Gröngrå
markattan, Cercopithecus
sa-bae’us, har svartspräckligt
gröngrå rygg, vitaktig buk och
ljus-brunt ansikte. Ö. Afrika. M o r
-apan, Cercopithecus fuligino’sus,
är ovan svart, under grå- 1. gulvit
och har svarta händer och ansikte
med vita ögonlock. V. Afrika.
Markegång, det värde i
penningar, som i varje län årligen
åsättes en del varor och
tjänst-barheter enl. Kungl. förordn. 2
juni 1911. Markegångstaxan
kommer till användning som
beräkningsgrund vid fastställande
av naturaprestationers värde i
penningar, t. ex. vid uppskattning
av löner, som helt 1. delvis utgå
in natura.
Marke’ra, se M a r k.
Markerna (eg. gränslanden;
jfr Mark). 1. Medeltida
benämning på v. Dalsland och
angränsande norska gränsbygd. — 2. Se
M a r c h e 2.
Markete’ntare, fem. m a r
-k e t e’n t e r s k a (ty.
Marketen-der, av lat. merca’ri, handla),
person, som å truppers
förläggningsorter (fasta 1. tillfälliga) driver
handel med födoämnen, njutnings-
Gröngrä markatta. Längd c:a 1 m.,
varav svansen hälften.
medel etc. — M a r k e t e n t e r i’,
lokal 1. plats för M:s rörelse.
Marketeri’ (fr. marqueterie, av
mdrqueter, göra fläckig),
detsamma som intarsia (se d. o.),
användes särskilt om franska arbeten i
denna teknik.
Markgreve, M a r k g r e v
-s k a p, se Mar k.
Markim, socken i Sthlms 1.,
jämte Orkesta pastorat i Uppsala
stift. 435 inv. — Romansk
absidkyrka från omkr. 1200.
Marki’s (fr. marquis, eng.
mar-quess, ital. marchese, av mlat.
marche’nsis, avledning av mark,
se d. o.), urspr. markgreve,
gränsbefälhavare; adelstitel (se
Adelstitlar). — Fem.
Markis i’nna (fr. marquise,
eng. marchioness).
Markfs (fr. marquise, eg.
mar-kisinna), solskärm av tyg att
fälla ned utanför fönster 1.
tältdörrar.
Marklära, p e d o 1 o g i’,
vetenskapen om de lösa jordlagren ur
jordbruks-, trädgårds- och
skogs-synpunkt, sysslar med kemiska,
fysikaliska, geologiska och
biologiska undersökningar av jorden
(t. ex. betr, halt av mineralsalter
och organiska ämnen,
absorp-tionsförmåga, surhetsgrad,
markluftens sammansättning, markens
bakterier och svampar och dessas
livsyttringar m. m.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
