Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marocko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1271 Marocko 1272
ständighet, vilket på ett
uppseendeväckande sätt underströks
av kejsar Vilhelm II vid ett besök
i Tanger mars 1905. Detta eggade
sultanen att avslå ett franskt
reformförslag och yrka på en
internationell konferens för behandling
därav. En i Frankrike av
utrikesministern Delcassé ledd riktning
ville riskera ett krig med
Tyskland, men en hovsammare, av
konseljpresidenten Rouvier
företrädd opinion till förmån för
förhandlingar segrade. M. och
stormakterna, de pyrenéiska
länderna, Nederländerna, Belgien och
Sverige samlades till
Algeciras-konferensen, jan.—apr. 1906,
varest ett reformprogram
uppgjordes: bl. a. skulle ett
marockanskt polisväsen organiseras med
hjälp av franska och spanska
instruktörer. Då
osäkerhetstillstån-det omöjliggjorde programmets
genomförande, ingrep av olika
anledningar fransk militär. Under
Abd el-Aziz’ bror och
efterträdare M u 1 a i H a f i d (1908—12)
försvårades arbetet på ordningens
upprätthållande av flera
främ-lingsfientliga resningar, särskilt
rifkabylernas. Tyskland hade efter
en genom skiljedom avvecklad
konflikt (se Casablanca)
1909 slutit en överenskommelse
med Frankrike, som avsåg att
reglera båda ländernas
ekonomiska rättigheter i M. Slitningar
uppkommo emellertid fortfarande
särskilt betr, gruvkoncessioner
(främst de tyska bröderna
Man-nesmanns). När oron i M. tilltog
under trycket av en 1911
företagen fransk expedition mot Fes,
beslöt tyska regeringen, som
ansåg, att Algecirasprogrammet
överskridits, framtvinga
kompensationer för en fransk utvidgning
i M. Juli 1911 avsändes till Agadir
den tyska kanonbåten Panther
(”pantersprånget till Agadir”).
En livlig diskussion utspann sig
under starka hot om en krigisk
lösning av konflikten. 4 nov. 1911
slöts emellertid en
överenskommelse, som gav Tyskland en mindre
landvinning (se Franska E k
vätor ial-Af rika sp. 540) och ny
försäkran om skydd för sina
ekonomiska intressen men tillika
medgav upprättande av ett
franskt protektorat. Detta
upprättades också f. å. över större
delen av M., i det Mulai Hafid
abdikerade och hans broder och
efterträdare M u 1 a i J u’ s u f
erkände en vid sin sida ställd fransk
generalresident ss. den verklige
regenten och underkastade sig en
fransk förvaltningsregim. S. å.
bekräftades och kompletterades de
tidigare fransk-spanska
överenskommelserna om landets
uppdelning (se ovan sp. 1265), och ett
spanskt protektorat upprättades
över den spanska zonen.
Samtidigt gavs en särställning åt
Tanger (se d. o.). — Fransmännen
ha utfört ett mödosamt
pacifice-ringsarbete, till 1925 lett av
ge-neralresidenten marskalk
Lyau-tey. Betydande områden ha
härunder även geografiskt
utforskats. Oupphörligt ha emellertid
olika stammar lagt svårigheter i
vägen. I den spanska zonen ha
rifkabylerna ständigt befunnit sig
i uppror. 1921 lyckades deras
hövding Abd el-Krim vinna en
betydande framgång, varefter
spanjorerna efter fåfänga försök att
återställa sitt välde 1924 drogo
sina linjer tillbaka. Abd el-Krim,
som icke erkänner sultanens
överhöghet och med sin europeiskt
influerade bildning kräver
erkännande ss. chef för en självständig
stat, har 1925 kommit i konflikt
även med fransmännen. Hans hot
medförde en omfattande fransk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
