Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marocko - Marodering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1273
Marodering—Marryat
1274
spansk militär aktion, som lett
till intagandet av rifkabylernas
huvudstad Adjdir men som ännu
(dec. 1925) icke haft några
avgörande resultat. — 2. Se M
ar-r a k u s j.
Marode’ring (av fr. marauder,
plundra), soldaters olovliga
avlägsnande under krig från sin
trupp för att tvångsvis 1. på annat
olovligt sätt söka förskaffa sig
livsmedel av befolkningen. -—•
M a r o d ö’ r, deltagare i M.
Marokä’ng (fr. maroquin, av
Marocko) 1. saffia’n, mjukt,
fint, på narvsidan färgat och
krusat läder, berett av get- och
bockskinn (äkta M.) 1. av får- och
lammskinn (oäkta M.).
Maroni’ter, en kristen sekt i
Syrien (särskilt i n. Libanon) och
på Cypern (namnet av ett efter
eremiten M a’ r o n uppkallat, före
450 vid Orontes grundlagt
kloster), från 600-t. i viss mån
kät-tersk, från 1100-t. i förbindelse
med romerska kyrkan och nu i
union med denna. M:s högste
ledare kallar sig ”patriark av
An-tiokia och hela östern”. I
liturgin användes det gammalsyriska
språket. M:s antal torde uppgå
till inemot 300,000.
Maros [må’råsj], biflod från v.
till Theiss, genomflyter
Sieben-bürgen och ö. Ungern. 880 km.
Maros-Våsärhely [må’råsj [-va’-sjarhälj],-] {+va’-
sjarhälj],+} rum. Osorhei, stad i
Sie-benbürgen, Rumänien, vid Maros.
Slottet Telekis innehåller ett
värdefullt bibliotek.
Petroleumraffinaderi, sockerfabriker. 30,000 inv.
Marot [-rå’]. 1. Clément
M., f. omkr. 1496, d. 1544, fransk
skald. M., som var hovskald hos
Frans I, förde ett i hög grad
äventyrligt liv. I M:s diktning
sammansmälta renässans och
reformation, samtidigt som den är
starkt påverkad av fransk
folk
poesi. Den utgöres till stor del av
eleganta tillfällighetsdikter och
vassa epigram, i vilka hans kvicka
och älskvärda personlighet tar sig
uttryck. Han utgav även en
översättning av Davids psalmer,
vilken blev antagen som den
cal-vinska kyrkans officiella. — 2.
Daniel M., f. 1660, d. 1718,
fransk arkitekt och
ornament-stickare. M. slöt sig till den sena
barockstil, vars mest typiske
representant är Bérain (se d. o.).
Genom sina talrika ornamentstick
utövade han ett mycket stort
inflytande på den samtida
konstslöjden.
Maro’tse, se M a r u t s e.
Marquesasöarna [make’jsøs-].
ögrupp i ö. Polynesien, mellan 7°
50’ och 10° 35’ s. br. Bergiga öar
av vulkaniskt ursprung. Fransk
besittning sedan 1842. 2,300 inv.
Marrakusj, Marocko, en
av Marockos huvudstäder, 7 km. s.
om Wadi Tensift. Den gamla
staden, Medina, omges av förfallna
murar och har utpräglat
orientalisk karaktär. Talrika moskéer,
av vilka Katubi’amoskén,
grundlagd 1069, är den dominerande.
Sultanens palats, Dar el-Machsen,
är en väldig anläggning, urspr.
uppförd omkr. 1200. I den nya
staden, belägen ett stycke utanför
murarna, ligga militärkvarteren
och de administrativa
byggnaderna. Jordbruk och
trädgårdsskötsel; dessutom läderberedning
(marokäng). Järnväg till
Casablanca. 145,000 inv.
Marryat [mæ’rriot],
Frede-rick, f. 1792, d. 1848, engelsk
författare. M., som länge var i den
engelska flottans tjänst, är
bekant för sina hurtiga och
händelserika sjöromaner, bl. a. Peter
Simple (1834), Percival Keene
(1842), av vilka de flesta
översatts till svenska. De räknas bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
