Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marodering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1275
Mars
1276
Mars. T. v. 26 aug. 1924 kl. 11,20 e. m. — T. h. 3 sept. 1924 kl. 11,00 e. m.
de främsta i genren och åtnjuta
ännu, framför allt som
pojkläs-ning, en vidsträckt popularitet.
Mars (astr. tecken $), den
fjärde (från solen räknat) av
planeterna i vårt solsystem.
Diametern är 6,900 km.;
avplattning-en är sannolikt något mindre än
jordens. Massan är 1/s,o93,soo av
solens; tätheten är 3,8. Avståndet
från solen växlar mellan 207 och
249 mill. km. (hanans
excentrici-tet = 0,0933) ; medelavståndet
utgör 228 mill. km. Omloppstiden
är 1 år 322 dagar och
rotations-tiden 24 tim. 37 min. 22,7 sek. —
För blotta ögat ter sig M. som en
ljus, starkt rödaktig stjärna, vars
ljusstyrka dock på grund av de
stora ändringarna i dess avstånd
från solen och jorden växlar
mellan — 2,8 och —- 1,6. —
Teleskopet uppenbarar ljusa och mörka
partier på M: s yta. I närheten av
polerna, särskilt sydpolen, finnas
vita fläckar, vilka av- och tillta i
storlek allteftersom denna del av
planeten har sommar 1. vinter.
Om naturen hos övriga fläckar,
som förblivit i huvudsak
oförändrade under en 200-årig
observationstid, råder ännu oklarhet.
Schiaparelli fann 1877, att de
lju
sare fläckarna (”kontinenterna”)
i olika riktningar genomdragas av
smala, nästan raka linjer, och
några år senare, att åtskilliga av
dessa ”kanaler” dubblerats, d. v. s.
i stället för ett system av enkla
linjer uppträdde ett system
paral-lellinjer. Dessa
uppseendeväckande iakttagelser ha sedermera
bekräftats av flera astronomer,
framför allt P. Lowell, medan
andra, trots goda instrument och
gynnsamma förhållanden, icke
kunnat finna spår av
”kanal”-liknande bildningar. Fotografier
ha ej heller bringat full klarhet.
Möjligt är, att ett mänskligt öga
av talrika mindre och större,
till form och utseende obestämda
föremål pä planetens yta, vilka
icke kunna urskiljas vart och ett
för sig, får en samfälld bild,
teende sig som linje (på samma
sätt som punkterna i en
auto-typi). — M. äger otvivelaktigt
en atmosfär, vilken dock måste
vara betydligt tunnare än
jordens. Spekulationerna rörande
M: s beboelighet för
människo-liknande varelser ha icke något
som helst stöd i gjorda
iakttagelser. — M. har 2 månar,
P h o’ b o s och D ej’ m o s,
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
