Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Masugn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1331 Masugnsgas—Masur 1332
oxid, mindre mängder vätgas och
kolväten samt 55—65 % kväve
och 6—18 % kolsyra.
Bränslevärdet är 600—1,000 Kal. per Kbm.
En M. lämnar c:a 4,000 kbm. gas
per ton tackjärn. Gasen användes
som bränsle i rostugnar,
varmapparater, martinugnar,
ångpannor etc. och på senare tiden i
förbränningsmotorer. I Sverige
omges masugnspipan av en
husbyggnad, i vars bottenvåning, r å
-stugan, järnet tappas, vanl. i
öppna, flata kokiller för
erhållande av tackor, 1. ock i skänk, om
järnet skall användas i
bessemer-verk 1. för gjutning. De svenska
träkolsmasugnarna äro vanl. 15—
20 m. höga med en invändig
bukdiameter av 3 m. De producera 15
—30 ton tackjärn per dygn med
en kolåtgång av 50—70 hl. per
ton tackjärn 1. i runt tal 100 %
av tackjärnets vikt. —
Koks-masugnar ha särskilt funnit
användning i utlandet. De
producera 300—1.000 ton tackiärn per
dygn och mäta i höjd 20—30 m.
och i bukdiameter 5—7 m. Stället
är försett med vattenkylning, och
pipan är ofta i sin helhet omgiven
av en stark plåtmantel. Även M.
för stenkol och antracit
förekomma. — I de elektriska
M. sker upphettningen med
elektrisk ström, varför endast den
kolmängd, som erfordras för
malmens reduktion, behöver
tillsättas. Den svenska elektriska M.
är konstruerad av A. Lindblad,
O. Stålhane och A. Grönwall.
Stället är utvidgat till ett
degel-format s m ä 1 t r u m, från vars
kupol formade valv ett antal
kolelektroder nedsticka i
beskickningen. Värmen alstras vid
strömmens passage genom
beskickningen. Vanl. användes 3-fas
växelström med en spänning av
c:a80 volt och en strömstyrka av
över 10,000 amp. per fas. Emedan
ingen blästerluft tillföres,
kommer masugnsgasen att innehålla
blott små mängder kväve och
har därför ett högt bränslevärde.
En del av den gas, som uttas
vid övre delen av ugnen, inpressas
åter i smältrummet genom ett
antal g a s f o r m o r för att
medverka vid reduktionen. Den
elektriska masugnens
konkurrensförmåga är beroende av strömpriset
i förhållande till priset på träkol.
För framställning av kvaliteter,
jämförbara med kokstackjärnet,
saknar den dock betydelse. —
Med hyttgången förstås det
metallurgiska förloppet i allm.
Tackjärnets sammansättning kan
varieras genom ändring av ugnens
temperatur, beskickningens
sammansättning och slaggens
surhets-grad (halt av kiselsyra). Den i
beskickningen förefintliga halten
av fosfor återfinnes nästan helt
och hållet i tackjärnet, varemot
svavlet kan avlägsnas genom en
basisk (kalkrik) slagg.
Nöd-satt gång 1. k r a v g å n g
inträffar, när malmsättningen är
liten i förhållande till
kolsättningen. Temperaturen blir då
hög, och reduktionen av kisel och
mangan starkare, varigenom
tackjärnet får en högre halt av dessa
ämnen. Vid hårdsatt gång är
förhållandet det motsatta, och i
ytterlighetsfall kan kok inträffa,
då temperaturen blir så låg, att
tackjärnet färskas (avkolas)
framför formorna.
Masugnsgas, se G a s sp. 1076
och Masugn sp. 1330.
Masur, missbildning i trä,
spec. hos björk och lönn, vilken
uppkommit därigenom, att
talrika adventivknoppar utvecklats,
kring vilka årsringarna fätt ett
oregelbundet, slingrande förlopp.
M. framträder ofta som knölar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
