Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Masurien ...
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1333
Masurien—Matarengi
1334
och utväxter på träden. M. är
hårdare än veden i övrigt och
antar vacker polityr. —
Masur-björk, se Björk.
Masu’rien, ty. Masuren,
Masu-renland, s. delen av Ost-Preussen,
Preussen. M. är rikt på sjöar.
Landsbygdens befolkning utgöres
av en på 1400-t. från Masovien
inflyttad polsk stam, m a s u’
-r e r n a; städerna bebos
huvudsaki. av tyskar. — I
vinterslaget i M. febr. 1915
besegrade Hindenburg med arméerna
v. Eichhorn och v. Below 10 :e
ryska armén v. Sivers.
Framgående på bred front mellan
Njemen och Bobr tvang
Hindenburg efter en dubbel omfattning
av motståndaren dennes
huvudkrafter tillbaka till
skogspartierna vid Augustow—Suwalki. De
till större delen här omringade
ryssarna tillfogades ett
förkrossande nederlag och förlorade bl. a.
omkr. 100,000 man i fångar.
Masu’riska sjöarna, M a s u
-riska träsken, en rad sjöar
och träsk i Masurien, vid vilka
Hindenburg sept. 1914 efter
Tan-nenbergslaget med 8:e tyska
armén besegrade den ryska
Njemen-armén under v. Rennenkampf i
området n. och n.ö. om sjöarna
kring Lötzen (tysk benämning
slaget vid Anger bur g—
Goldap). Efter slaget måste
ryssarna utrymma Ost-Preussen.
Masu’rium, metalliskt
grundämne, närbesläktat med mangan,
som 1925 på kemisk och
rönt-genografisk väg blivit påvisat i
kolumbit och en del andra
mineral av tyskarna Walter Noddack,
Ida Tacke och Otto Berg.
Atomnummer (se Grundämnen
sp. 22) 43, atomtecken M a.
Masu’rius, se S a b i n u s.
Masu’rka, se M a z u r k a.
Ma’sverk (ty. Maasswerk), det
dekorativt utbildade ramverk,
varigenom fönstren i gotiska
byggnadsverk indelas. (Jfr Fönster
sp. 885.) M. har även upptagits
som dekorationsform i arkitektur
och konsthantverk.
Mat (holl. maat, kamrat; jfr
Maskopi), i sms. biträde 1.
hjälpare till sjöss, t. ex. k o c k s
-mat, kökspojke.
Matabeleland [eng. utt.
mætobi’1-lænd], v. delen av
Syd-Rhodesia, Syd-Afrika, har sitt
namn efter bantustammen
mata-b e 1 e. M. är rikt på nyttiga
mineral och bördigt. Klimatet är
olämpligt för européer. Dessa
utgöra endast 10,000 av M:s c:a
225,000 inv. Ett svårt uppror av
matabelerna 1896 kuvades av
engelsmännen.
Mata’di, hamnplats i Belgiska
Kongo vid Kongofloden. Järnväg
till Leopoldville.
Matador [-då’r] (sp., av lat.
macta’re, offra, slakta). 1. Se
Tjurfäktning. — 2. Rik
och inflytelserik man (t. ex.
börsmatador) ; kaxe, övermodig,
kaxig person.
Matama’tasköldpadda, se
Pleurodira.
Mata’nzas [-thas], San
Carlos de M., hamnstad på n.
Kuba, ö. om Habana. Export,
huvudsaki. till För. Stat., av
socker, melass, rom, tobak. 65,000
inv. — I närheten ligga
droppstensgrottorna vid Bellamar.
Matapan, Kap M., grek.
Tai’naron, sydligaste udden på
Morea, Grekland.
Matarduk, se Matning.
Ma’tarengi, kyrkby i
över-Torneå skn, Norrb. L, vid Torne
älv, slutstation för statsbanan
från Karungi. Lantmannaskola.
Folkhögskola, grundad 1899,
omfattande manlig och kvinnlig
huvudkurs.
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
