Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matrikel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1349
Matrikel—Matsmältning
1350
des som te 1. i lavemang för att
vid förstoppning och
väderspänning påskynda tarmrörelserna.
M. inodo’ra, baldersbrå,
liknar föreg. men är luktlös. M.
suave’olens (discqi’dea), g a t
-k a m i 11, har kryddluktande,
gröngula blomkorgar utan
strålblommor.
Matri’kel (lat. matri/cula,
lista), inskrivningsbok,
namnförteckning på medlemmar av en kår
1. ett sällskap, ofta med
biografiska 1. andra upplysningar.
Matrimo’nium, lat.,
äktenskap. — Adj.: matr i moniaT.
Matrfs (av lat. ma’triæ,
moder), negativ avformning av ett
föremål. Se Galvanoteknik
sp. 1037 samt Stil.
Matro’na (lat., av ma’ter,
moder), i antikens Rom gift kvinna;
i allm. äldre och fetlagd fru.
Matro’s (närmast av holl.
matroos, jfr isl. mgtunautr,
matlags-kamrat), utbildad menig sjöman.
Inom flottans sjömanskår den
s. k. däcksavdelningen,
omfattande artilleri-, signal-, torped-,
undervattensbåt-, radio- och
minmatroser.
Mats, förk. av Mattias.
Matsmältning, d i g e s t i o’ n,
födoämnenas beredning i
munhåla, magsäck och tarm till
produkter, som kunna resorberas och,
ev. efter ytterligare omvandling,
upptas i blod och lymfa. M. i
munhålan består i mekanisk
sönder-delning genom tuggning och
uppblandning med saliv, varigenom
sväljningen underlättas. I
munhålan börjar, om ock i ringa
utsträckning, den viktigaste
företeelsen i M., sönder delningen av
födoämnen medelst enzym (jfr d.
o.; matsmältningsenzymens namn
äro i det följande kursiverade).
PtyalVnet i saliven sönderdelar
stärkelse i socker och fortsätter
trol. denna verkan i de inre
delarna av maginnehållet. Efter
ned-sväljning lagras födan
(åtminstone när den har fast till
halvflytande konsistens), så att det först
nedsväljda ligger närmast
magsäckens slemhinna. Här
omvandlas den till en tunnflytande
välling, c h y’ m u s, genom inverkan
avmagsaften. Denna består i
huvudsak av en lösning i vatten
av saltsyra (c:a 0.5 %), pepsi’n,
löpe och lipa’s jämte slem och
salter och avsöndras normalt
genom reflexverkan vid tuggningen
(s. k. aptitsaft) och genom
födans direkta inverkan på
mag-slemhinnan. Magsaftens
sammansättning varieras härvid spontant
i viss utsträckning efter födans
beskaffenhet. Den på ett dygn
avsöndrade mängden uppgår
normalt till c:a 1,5 1.
Chymusbild-ningen böriar närmast
magslem-hinnan, och härvid spjälkas
äggviteämnen till albumoser genom
pepsinverkan och fett till ringa del
i glycerin och fettsyror genom
lipasverkan. Löpet omvandlar ev.
närvarande kasein i albumos och
parakasein, som sönderdelas av
pepsin i albumoser. Surhetsgraden
i chymus är för dessa processer av
stor betydelse och växlar avsevärt
i olika delar av maginnehållet och
i olika stadier avM. Chymus drives
genom peristaltiska
sammandragningar av magsäcken mot tarmen,
i vilken den uttömmes portionsvis
vid nedre magmunnens öppnings
-och slutningsrörelser. De senare
åstadkommas genom reflexverkan
av den uttömda chymus på
tarmslemhinnan, varvid samtidigt
bukspottkörtelns sekretion börjar.
Den tid, efter vilken tömningen av
magsäckens innehåll är avslutad,
varierar betydligt med måltidens
art men överskrider vanl. ej 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
