Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matrikel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1351
Matsmältningsorgan
1352
tim. I tolvfingertarmen blandas
chymus med den alkaliska
bukspotten och gallan, varvid
reaktionen blir svagt alkalisk. M.
fortsätter nu genom verkan av
trypsi’n (1), steapsVn (2) och
amyla’s (3), samtliga i
bukspottkörtelns sekret, varvid
klyvningar äga rum av äggviteämnen
i peptoner, peptider och
aminosyror (genom 1), av fett i glycerin
och fettsyrors alkalisalter (såpor)
(genom 2) och av stärkelse i
socker (genom 3). Gallsyrornas
alkalisalter stimulera trypsinverkan
och lösa fettsyror och såpor, vilka
senare åstadkomma den
finfördelning av fett, emulsion, som är av
största betydelse för dettas
sönderdelande (fett i större klumpar
sönderdelas mycket långsamt). I
tunntarmen åstadkommes
spjälk-ning av sammansatta sockerarter
genom inverkan av tarmsaften
med enzymen inverta’s, malta’s
och lakta’8 (se E n z y m sp. 1106).
I tarmväggen finnes erepsi’n, som
klyver peptoner och peptider i
aminosyror. Den ej direkt
resor-berbara delen av födan
sönderdelas, ”smältes” (d i g e r e r a s),
sålunda vid M. i aminosyror,
såpor, glycerin och enkla
sockerarter, vilka uppsugas i tarmens
övre delar. Fett bortföres sedan
med lymfan i tarmens lymfkärl
(chylus; jfr Lymfa), socker
och äggvitans
klyvningsproduk-ter med blodet (se vid.
Resorp-t i on). En del ämnen passera
tarmen delvis osmälta, ss. cellulosa,
som delvis för jäses genom
bakterieverkan till bl. a. metan (jfr
Exkrementer). Ett
födoämne, som innehåller mycket
dylika beståndsdelar, kallas
svårsmält. Denna beteckning
användes ofta även för födoämnen, som
kvarbli länge i magsäcken men till
sist tämligen fullständigt smältas.
Matsmältningsorgan, dels
organ, genom vilka födan passerar
under digestionen (se
Matsmältning), dels sådana, som
endast genom avsöndring av
sekret bidra till matsmältningen.
•— Egentlig tarmkanal och
mat-smältningskörtlar saknas hos
ka-vitetsdjur, hos vilka
gastrovascu-larsystemet fungerar som M. Hos
plattmaskar är tarmkanalen ofta
rikligt förgrenad och ombesörjer
transport av näring till kroppens
olika delar. Analöppning saknas;
osmältbara ämnen utföras genom
munöppningen. Bortsett från
vissa parasiterande djur, t. ex.
binnikemaskar, som sakna
tarmkanal och uppta flytande näring
direkt genom huden, är
tarmkanalen vanl. hos övriga ryggradslösa
djur delad imatstrupe,
mellan t a r m, stundom med
magsäcklik utvidgning, och
ändtarm med analöppning.
Matstrupen och ändtarmen bildas ss.
hudinstjälpningar, mellantarmen
är entodermal. Blöt- och leddjur
m. fl. ha en ”lever”
(hepato-pankreas), som avsöndrar
mat-smältningssekret och ofta även
deltar i födans resorption.
Spott-körtlar förekomma hos insekter,
bläckfiskar m. fl. — M. hos
ryggradsdjur (inkl, människan)
bestå av munhåla med tunga och
vanl. tänder, svalg, matstrupe,
vanl. magsäck, tarm samt
körtlar: spottkörtlar (saknas hos
flertalet i vatten levande
ryggradsdjur), lever (med dess
reservoar, gallblåsan, samt
gallgångarna; jfr Lever) och
bukspottkörtel. Jfr fig. till Däggdjur,
Fiskar, Fåglar,
Människan m. fl. Magsäck saknas
hos rundmunnar och många
benfiskar. Hos fåglar (se d. o.),
myrslok, myrkott m. fl. bearbetas
födan såväl mekaniskt som kemiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
