Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maupassant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1371
v. Maurer—Maurras
1372
Afrika, varav dettas namn ss.
romersk provins, Maureta’nien. Jfr
Marocko och M o r e r.
v. Mau’rer. 1. Georg L u d
-w i g v. M., f. 1790, d. 1872, tysk
rättshistoriker, politiker, prof, i
München 1826. M. tillhörde 1832
—34 grekiska regeringen under
Otto I:s minderårighet (se Grek
-land sp. 1543) och genomförde
då flera rättsliga reformer. 1847
var han bayersk
ministerpresident. M:s främsta
forskningsområde var de germanska
samhällsbildningarnas historia. — 2.
Konrad v. M., den föreg: s son, f.
1823, d. 1902, tysk rättshistoriker,
prof, i München 1847—93. M.
utgav banbrytande verk inom den
germanska rättshistorien och
undersökte särskilt Norges och
Islands rättskällor.
Maureta’nien. 1. Fransk koloni
n. om Senegal, tillhörande
Franska Väst-Afrika. 400,000 kvkm.
285,000 inv. — 2. Fordom romersk
provins i n.v. Afrika, ung. nuv.
Marocko och v. Algeriet.
Mauri’ner, en efter Benedictus’
älsklingslär junge, den helige
Mau-rus, uppkallad, 1618 i Frankrike
stiftad kongregation inom
bene-dikt inorden, berömd för sin
stränga vandel och sin storartade
vetenskapliga verksamhet,
särskilt på historiens, textilkritikens
och diplomatikens område (till
M. hörde bl. a. Mabillon).
Mauri’tius [eng. utt. [-måri’-sjios],-] {+måri’-
sjios],+} förr t le de France,
ö bland Maskarenerna, Indiska
oceanen, britt, kronkoloni. 1,865
kvkm. 385,000 inv., därav 265,000
indier, 7,000 kineser. M. är av
vulkaniskt ursprung och omges
av korallrev. Klimatet är
varm-fuktigt. Jorden är synnerligen
bördig och producerar framför
allt sockerrör och
mauritius-hampa. Huvudstad Port S:t
Louis. M. styres av en
guvernör, biträdd av ett verkställande
råd av ämbetsmän samt en
rådgivande församling, ön har
koloniserats av holländare, x/en
intogs av fransmännen 1715 och av
engelsmännen 1810.
Mauri’tiushampa, textilvara,
bestående av fibrer ur bladen av
Fowcro’ya giga/ntea (fam.
Ama-ryllida’ceae). Agavelik växt från
tropiska Amerika, odlad på
Mau-ritius. M. användes till rep. Jfr
li a m p a.
Mauri’tiusorkaner, våldsamma
cykloner, som under jan.—april
uppträda i v. delen av Indiska
oceanen kring Mauritius.
Mauritzberg, gods i ö. Husby
skn, östergötl. 1.
Huvudbyggnaden, vackert belägen vid Bråviken,
brändes 1719 av ryssarna men
återuppfördes f. å.
Maurokorda’tos, ryktbar
fana-riotfamilj från Kios, av vilken
flera medlemmar varit hospodarer
i Moldau och Valakiet. Mest känd
är furst Alexandros M., f.
1791, d. 1865, som deltog i
grekiska frihetskriget och vilken ss.
nationalförsamlingens president
utfärdade Greklands
självständig-hetsförklaring 1822. Han innehade
sedan flera ministerposter och var
sändebud hos olika stormakter.
Maurolico [-rå’-], F r a n c e s
-c o, f. 1494, d. 1575,
grekisk-italiensk andlig och lärd, översatte
klassiska matematikers skrifter
och behandlade aritmetiska och
geometriska frågor, ljusbrytning
i linser m. m.
Mäurras [måra’], Charles,
f. 1868, fransk författare. M. har
i ett stort antal tidskriftsartiklar
och kritiska arbeten framträtt
som en av den franska
traditiona-listiska nationalismens främsta
förespråkare och en ivrig
bekäm-pare av romantiska och liberala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
