Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medieval ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1447
Meditation—Medling
1448
garn (se d. o.), vilket kan
användas till varp för fina
bomullsväv-nader.
Meditatio’n (lat. medita’tio),
eftersinnande, begrundande;
betraktelse, andakt. — Fil. Hos
medeltidsfilosoferna Hugo och
Richard av S: t Victor betyder M.
diskursivt reflekterande över en
sak till skillnad från en mera
intuitiv uppfattning därav. Mera
generellt användes M. nu ss.
beteckning för en fördjupad
betraktelse, också av mera intuitiv
karaktär, över ett ämne, samt om
det litterära resultatet därav. M.
ss. systematisk andlig övning
spelar en central roll i vissa
asiatiska religioner, ss. buddhismen
och taoismen. — M e d i t a t i’ v,
tankfull, böjd för M. — M e d i
-t e’ r a, begrunda.
Mediterra’n (av lat. me’dius,
mellerst, och te’rra, land), som
ligger mitt i ett land; som hör till
Medelhavet, Medelhavs-.
Me’dium, lat., det mellersta;
mellanlänk. 1. Ett av
verbets tre genus (se d. o. sp. 1177).
Ss. levande grammatisk kategori
träffas M. inom de ariska och
grekiska grenarna av de
indæuro-peiska språken, i andra ha aktiv,
reflexiv 1. passiv form trätt i
stället, varigenom ofta också känslan
för den mediala betydelsen mer 1.
mindre försvunnit och ersatts med
någon form av aktiv, reflexiv 1.
s. k. reciprok betydelse, t. ex.
förarga sig, vredgas, tvätta sig,
ty. sie grüssen sich, de hälsa på
varandra. Är formen passiv
(vredgas), kallas ett verb med sådan
betydelse medialt d e p o
-nens (jfr Deponens). ■— 2.
Ämne, som är säte för ett fält av
något slag. För att förklara
ljusets utbredning antar man
existensen av ett M., etern. — 3.
Se Medelvärde. — 4. Se
Hypnos och S p i r i t i s m.
med. lat., förk. för
medeltidslatin.
Medling. 1. M. 1.
media-t i o n, en 1. flera staters
mellan-komst för biläggande av tvister
länder emellan. M. behandlades
vid fredskonferenserna 1899 och
1907 samt reglerades genom
konventionen ”om fredligt
biläggande av mellanfolkliga tvister”.
I ett särskilt kapitel i
konventionen ”om bona officia och medling”
förpliktade sig de kontraherande
parterna att betjäna sig av
vänskapligt sinnade makters goda
tjänster m. m., innan de grepo till
vapen ”såvitt omständigheterna
det tilläto”. Det föreskrevs
uttryckligen, att de stater, som ej
deltogo i ett krig, hade rätt att
erbjuda sin medling och att
utövandet av denna rätt ej kunde
anses ss. en ovänskaplig handling.
M. avbryter ej militära
operationer, såvitt ej överenskommelse i
motsatt riktning träffats. M.
upphör, därest förlikningsmedlen ej
antas, har blott karaktären av
råd och är utan bindande verkan.
Enl. akten till N. F. art. 15 äger
rådet 1. församlingen att söka
bilägga tvister, som synas kunna
leda till brytning mellan
medlemmar av förbundet och som ej
överlämnats till skiljedoms- 1.
domstolsförfarande (se
Nationernas Förbund och I n
-ter ven tion). — 2. M.
mellan m a k a r, av nya
giftermåls-balken reglerade försök till
förlikning av oeniga äkta makar. M.
kan påkallas av endera maken, om
söndring mellan makarna
uppstått 1. tvist om
underhållsskyldighet och vissa andra
ekonomiska frågor dem emellan
uppkommit. M. skall äga rum, innan
mål om hemskillnad (se d. o.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
