Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medulla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1453
Medulla—Megafon
1454
ett ur (på s. halvklotet synes solen
gå åt motsatt håll). Motsatt
riktning kallas m o t s o 1 s.
Medulla, lat., märg; ryggmärg.
Medulla’rrör (av lat. medu’lla,
se d. o.), se
Fosterutveckling sp. 408.
Medusa. 1. Se P e r s e u s. —
2. Se P o 1 y p m a n e t e r och
Skivmaneter.
Medway [me’ddoi], flod i s.ö.
England, flyter genom Kent åt
n.ö. och utfaller i Thames’
mynning. Omkr. 110 km. lång.
Medvetande betecknar dels
en yttring av själen, dels själen
själv. Cartesius utmönstrade från
själens väsen den
aristoteliskt-skolastiska associationen med
begreppet ”livskraft” (se Liv) och
angav ss. dess egentliga väsensart
”tänkandet”, cogita’tio (i
vidsträckt mening), vilken term han
dock någon gång utbytte mot
con-scie’ntia. Denna synpunkt, vilken
ock fullföljdes av Locke i
begreppet consciousness och av Chr.
Wolff i begreppet Bewusstsein
(da. Bevidsthed), möter ock i
svensk 1700-talsfilosofi, varvid
efter hand termerna medvetenhet
och medvetande vunno burskap
hos oss. Urspr. blott betecknande
den väsentligaste funktionen hos
vår själ, blev M. hos oss, liksom
annorstädes, åtminstone något
efter 1800-t:s början, även
beteckning för själen 1. anden
själv ss. ”jag” (se d. o.), varvid
det ofta utbytes mot
självmedvetande. Särskilt för
Boström blir sistnämnda begrepp av
central betydelse, ej blott ur den
rent psykologiska synpunkten av
ett medvetande om sig själv, utan
ock ss. uttryck för den
metafysiska verkligheten ss. självständig
1. substantiell, ”liksom det ämne
av vilket allting ytterst består”.
Boström identifierar ock härmed
begreppet ”liv”.
Medvetenhet betecknar
egenarten hos medvetandets (se d. o.)
”medvetna” uppfattningssätt till
skillnad från dess omedvetna. —
Medvetenhetstillstånd,
i modern psykologi likbetydande
med psykiska upplevelser 1.
själstillstånd.
Medåker, socken i Västmanl.
1., jämte Himmeta pastorat i
Västerås stift. 1,245 inv.
van der Meer [fann där mer],
se V e r m e e r.
Meersen, se M e r s e n.
Mees [mis], Charles
Edward Kenneth, f. 1882,
engelsk-amerikansk vetenskaplig
fotograf, sedan 1912 chef för
Eastman Kodak Co: s stora institut för
fotografisk forskning i Rochester.
Meeting [mi’-], eng., möte;
sammanhängande serie av
kapp-löpningsdagar på en plats.
Mefibo’set. L En son till Saul
(2 Sam. 21: 8). — 2. En son till
Jonatan (2 Sam. 9; 19: 24 ff.
m. fl.). — Namnet lydde eg.
Mer ib - B a a 1 (1 Krön. 8: 34).
Anledningen till förändringen är
densamma som den vid Is-Boset
nämnda.
Mefistofeles [-stå’-], M e f i’
-sto, benämning på djävulen i
Faustsagan (se Faust). —
M e f i s t o f e’ 1 i s k, lik M.,
demonisk, överlägset hånfull och
kallt ironisk mot allt översinnligt
och ädelt.
Me’ga-, före vokal me g- (av
grek, me’gas, stor), som för
stavelse i namn på fysikaliska enheter
— 1 mill. av resp, enhet. Ex.:
megadyn = 1 mill. dyn, megohm
= 1 mill. ohm.
Megafo’n (av grek. me’gas,
stor, och fone’, ljud), rop are,
ljudförstärkande apparat, som
sänder ljudet i en viss riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
