Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medulla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1455
Megaira—Megiddo
1456
M. har form av en stor tratt. Då
man talar i M: s trängre ände,
reflekteras ljudet mot trattens
väggar och går huvudsaki. ut i en viss
riktning.
Megai’ra, en av erinnyerna
(se d. o.). Av M. m e g ä’ r a, elak
1. ursinnig kvinna.
Megali’tiska monument (av
me’gas, stor, och Wtos, sten)
benämnas de av stora stenblock, ett
1. flera, uppförda minnesmärkena
från stenålder och delvis äldre
bronsålder. De flesta M. äro
gravar, i Sverige benämnda s t en
-kammargravar (se Dös,
Gånggrift, Hällkista),
vilka utom i Norden påträffas i
Väst-Europa, utefter Afrikas
nordkust samt inom vissa delar av
Asien. I v. Europa, framför allt i
Bretagne och andra delar av
Frankrike, äro M. talrika, likaså
i England (Wales och Cornwall).
Utom stenkammargravar räknas
i Väst-Europa till M. även
men-h i r e n, cromlechen, t r i
-liten samt stensättningarna i
rader (fr. alignements). Dessa M.
synas ha haft en uppgift för
den religiösa kulten. Menhiren,
en obeliskliknande sten (största
höjd omkr. 20 m.), förekommer
särskilt i Bretagne. En cromlech
är en krets av resta stenar,
medan en trilit består av tvenne
resta stenar, över vilka lagts en
tredje. Den mest bekanta
cromlechen är Stonehenge (se d. o.).
Bland alignements märkas de vid
Karnak (se d. o.).
Megaloka’stron, se Kand i a 2.
Megalo’polis (”Storstaden”),
forntida stad i Arkadien, anlagd
371 f. Kr. av Epameinondas. M.
låg ständigt i strid med Sparta.
Me’gara, stad i Grekland,
mellan Aten och Korint. 6,000 inv. M.
var under 700- och 600-t. f. Kr. ett
av Greklands viktigaste handels-
centra (med hamnstaden Nisaia)
och anlade flera kolonier både vid
Svarta havet och i Magna
Grae-cia. Efter förlusten av Salamis till
Aten i början av 500-t. f. Kr. gick
M. tillbaka.
Mega’riker, anhängare av den
megariska skolan, en
filosofisk skola i Grekland, grundad
av Sokrates’ lärjunge E u k 1 ei
-des från Megara (slutet av 400-t.
f. Kr.). Eukleides var starkt
påverkad av den eleatiska skolan
(se Försokratisk
filosofi) och hävdade med denna,
att den sanna verkligheten
måste vara främmande för
mångfald och förändring samt därför
en absolut enhet. Under
påverkan av den sokratiska etiken
identifierade han denna enhet
med det goda, ehuru han ock
ansåg den kunna ha andra
beteckningar 1. namn, ss. gud 1. förnuft.
Bland hans meningsfränder
märkas Sti’lpon från Megara
(uppträdde omkr. 320 f. Kr. i Aten),
som tillika representerade den
kyniska skolans ståndpunkt, och
Eubu’lides (300-t. f. Kr.).
Särskilt den sistnämnde är ryktbar
för den dialektiska
disputations-konst, varmed han efter eleaten
Zenons och vissa sofisters
föredöme sökte bringa sina
motståndare i förlägenhet.
Me’garis, forntida landskap i
Grekland, omfattade den n. delen
av näset mellan Peloponnesos och
Mellan-Grekland.
Me’garon (grek., ”storstuga”),
se Bostad sp. 382.
Megaspo’r (av grek, me’gas,
stor, och spor), se S p o r.
Meghna, mynningsarmen för
huvuddelen av Ganges’ och
Brah-maputras samlade vattenmassor.
Utfaller i Bengaliska viken.
Megi’ddo, urgammal
förisraelitisk stad vid s.v. randen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
