Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messalina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1533
Messalina—Messenius
1534
extatisk riktning, vars
medlemmar ansågo sig höjda över yttre
kyrkliga former, ordnat arbete
o. s. v. M. funnos kvar ännu omkr.
600.
Messali’na, V a 1 e r i a, d. 48
e. Kr., romersk kejsarinna,
Clau-dius’ gemål, beryktad för sitt
utsvävande levnadssätt. Då M.
offentligen firade sin förmälning
med en romersk ädling, lät
kejsaren avrätta denne, och hans
tjänare dödade även M.
Messalla, M a’ r c u s V a 1
e’-r i u s M. C o r v i’ n u s, f. omkr.
64 f. Kr., d. 13 e. Kr., romersk
krigare och politiker, konsul 31
f. Kr., stadsprefekt i Rom, först
motståndare sedan anhängare av
Octavianus. Själv författare,
beskyddade M. skalderna Tibullus
och Ovidius.
Messa’na, se M e s s i n a.
Messa’pier, i antiken folkstam
i s. Apulien, trol. besläktade med
illyrerna. Rester av deras språk
äro bevarade i inskrifter.
Me’ssel, Alfred, f. 1853, d.
1910, tysk arkitekt. M:s
huvudverk är Warenhaus Wertheim i
Berlin (1896—1900), där han
framträder som banbrytaren för
en modern, konstruktivt betonad
ny ttoarkitektur (se
Byggnadskonst sp. 870 med ill.).
Därjämte har M. bl. a. uppfört
museet i Darmstadt i en modernt
omtolkad barockstil samt
uppgjort ett storartat projekt till
nyordnande av Museen-Insel i
Berlin, som efter hans död
fullföljts av Ludwig Hoffman.
Messe’nien, landskap i s.v.
Peloponnesos, omfattande floden
Pamisos’ dal och kringliggande
berg, samt den västligaste av
Peloponnesos åt s. riktade uddar.
M. gränsar till Lakonien i ö.,
Ar-kadien i n.ö. och Elis i n. Dalarna
i M. höra till Greklands frukt-
Johannes Messenius. Samtida porträtt,
baraste nejder. M. beboddes i
antiken av en dorisk stam, som
underkuvades av spartanerna genom
de tre messeniska krigen
på resp. 700-, 600- och 400-t. (se
Grekland sp. 1524). M.
befriades på 300-t. f. Kr. (se
Grekland sp. 1535). Vid v.
kusten låg hamnen Pylos. Andra
viktigare städer voro Turia,
Kalamai, Kyparissia och Asine.
Messenius. 1. Johannes
M., f. omkr. 1579, d. 1636,
historieskrivare. M. förvärvade genom
studier vid jesuitseminariet i
Braunsberg en grundlig bildning.
Efter att förgäves ha sökt
anställning hos konung Sigismund
erbjöd han sina tjänster åt Kärl
IX och blev 1609 prof, i juridik i
Uppsala. Han skrev stridsskrifter
mot Sigismund och papisterna,
flera historiska arbeten och några
skoldramer med ämnen ur
Sveriges historia. Disa, Signill,
Svan-hvita och Blanckamäreta
utkom-mo 1611—14 och uppfördes med
framgång. På grund av häftiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
