Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messalina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1535
Messias—Messier
1536
tvister med Rudbeckius lämnade
M. professuren och blev assessor
i hovrätten samt vårdare av
riksarkivet. 1616 anklagad för
stämp-lingar med polska jesuiter,
dömdes han till livstids fängelse och
fick försmäkta på Kajaneborg till
1635. Under denna tid utarbetade
han sitt stora verk Sco’ndia
illu-stra’ta, som skildrar Sveriges
historia från syndafloden fram
till 1600-t :s början. M. följer för
äldre tider Johannes Magnus
men ger en värdefull, delvis på
förlorat källmaterial, byggd
framställning av 1500:t. — 2.
Arnold Johan M., f. 1608, d.
1651, den föreg :s son, blev efter
en äventyrlig ungdom, under
vilken han länge suttit fängslad som
spion och förrädare, anställd i
kansliet 1641 och skrev på
uppdrag Sigismunds och hertig Karls
historia. Han blev
rikshistorio-graf 1645 och adlades 1648. Ilan
understödde oppositionen vid 1650
års riksdag och påverkade sin son
Arnold, f. 1629, d. 1651, som
1651 skrev en anonym dikt till
Karl Gustav, vari han uppmanade
denne att bemäktiga sig kronan.
”Den messeniska
sammansvärjningen” upptäcktes, och fader och
son dömdes till döden och
avrät-tedes.
Messi’as (grekisering av aram.
Mesji’cha), ”den smorde”, i
judendomen beteckning för den väntade
konungen och frälsaren. Termen
förekommer ej med säkerhet i
denna betydelse i G. T. men väl i
utom- och efterkanoniska judiska
skrifter, bl. a. Salomos psalmer,
den äldre Baruks-apokalypsen,
Misjna och targumernm I N. T.
möter den ofta, två gånger (Joh.
1: 41; 4: 25) i formen M., eljest
återgiven med det grekiska
Kristo’s (Kristus). Själva
föreställningen är däremot betydligt
äldre. Den torde möjligen ytterst
sammanhänga med folkliga
förväntningar om en kommande
glansfull 1. fridsäll härskare,
vilka i liknande form även möta hos
andra folk, bl. a. egypterna.
Särskilt synes denna förväntan ha
levat upp under nedgångstiden
efter David. Genom profeterna
lyftes den till en ideal höjd och
intar hos flera av dem en central
plats i framtidsteckningen (jfr
bl. a. Jes. 9: 1 ff.; 11: 1 ff.; Jer.
23: 5 f.) samt bildar därefter i
judendomen ett aldrig helt
försvinnande element. Urspr. tänker
man sig härvid M. ss. en ättling
av David (”Davids son”), vilken
skall grunda ett stort och härligt
rike. Hos folket har väl härvid
hoppet om befrielsen från yttre
förtryck städse stått i förgrunden.
Dock äro ej heller profeternas
ideal glömda: vissa skrifter
betona rättfärdigheten ss. ett
väsentligt element i detta rike.
Vid sidan av denna Messiasbild
möter i den apokalyptiska
litteraturen en annan, enl. vilken M. är
ett övervärldsligt, himmelskt
väsen, vilket Gud i sinom tid skall
uppenbara på jorden (jfr
Människosonen). Tanken att M.
skulle lida är däremot helt
främmande för den förkristna
judendomen. Om Jesu ställning till
Messiastanken
seJesusKris-t u s sp. 128, om Messiasbegreppet
i den kristna församlingen se
Krist ologi sp. 1376 f.
Messidor [-då’r], fr.
”skörde-månad”, franska
revolutionskalen-derns tionde månad, från mitten
av juni till mitten av juli.
Messier [-je’], Charles, f.
1730. d. 1817, fransk astronom,
studerade spec. nebulosor och
stjärnhopar och utgav 1771 den
första användbara katalogen över
dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
