Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1539
Messys—Metacentrum
1540
Messläktet. Talgoxe. Längd 14—17 cm.
t i t a n, Parus palu’stris, är ovan
gråbrun, under vitaktig. Huvudet
ovan svartglänsande, på sidorna
gråvitt; strupe med svart fläck.
— T o f s m e s e n, Parus
crista’-tus, har svartvit nacktofs.
Huvudets sidor gråvita, ett band från
strupen över nacken svart,
rygg-gråbrun, undersida vitaktig. —
Svartmesen, Parus a’ter, är
ovan gråblå, under gråvit. Huvud
och hals svarta med en stor vit
fläck från ögonen ned på halsens
sidor och vit fläck i nacken. —
Nordiska mesen 1.
tall-t i t a n, Parus atricapi’llus
bo-rea’lis, liknar kärrmesen, men
huvudets översida och nacken äro
mattsvarta, strupfläcken större.
Barrskogar i hela Sverige (dock
ej Gotland). — Lappmesen,
Parus ci’nctus, har översidan
gråbrun, huvudets och halsens sidor
vita, strupen svart, undersidan
vit. N. Sverige, vintertid ned till
Götaland. —■ Talgoxe, Parus
major, har svart huvud med vita
sidor, olivgrön rygg, gul
undersida med svart längsband. Hela
Sverige. — Fridlysta.
Me’ssys [-sejs], se Mat sys.
Mest gynnad nation, se
Handelsfördrag sp. 405.
Mestfz (sp. mestizo, av lat.
mi’xtus, blandad), se Halvblod.
Me’sto, ital., sorgset.
Mestrovic [mä’sjtråvitj],
Ivan, f. omkr. 1885, jugoslavisk
bildhuggare. M:s konst, som
utgått från de nyaste riktningarna
inom skulpturen, har ett starkt
nationellt romantiskt drag och
utmärker sig för en primitiv,
våldsamt uttrycksfull
formgivning. Hans huvudverk är
modellen till Kosovotemplet, avsett att
resas som ett jugoslaviskt panteon
på Kosovo Polje.
Mesy’r (fr. mesure, av lat.
mensu’ra, mått), åtgärd, mått och
steg. Oftast i sms. halvmesyr,
något otillräckligt, halvgånget.
Me’ta- (av grek, meta’, mellan,
efter), beteckning, som användes
inom den oorganiska kemin
framför namn på syror och baser för
att beteckna en vattenfattigare
form än den normala. Ang. dess
användning inom organiska kemin
se I s o m e r i sp. 1554.
Metabasi’ter, metamorfiska
grönstenar.
Metabole’ (grek, av
metaba’l-lein, omkasta), förändring,
omkastning; retorisk figur, som
framhåller en motsats genom två
sidoordnade och lika byggda led
(t. ex. ”man lever inte för att äta
utan äter för att leva”);
omkastning av bokstäver i ett ord;
ombyte av versform; mus., ombyte
av takt 1. tonart.
Metaboli’sm (av grek,
meta-ba’llein, omforma),
ämnesomsättning (se d. o.).
Metace’nterhöjd (se
Meta-c e n t r u m), avståndet mellan ett
fartygs tyngdpunkt, G, och
tvär-skeppsmetacentrum, M’. På M.
beror fartygets stabilitet och dess
rörelser i sjögång. Maklighet,
fartygets egenskap att i sjögång
göra mjuka, jämna rörelser, beror
på att M. är rätt avpassad.
Styvhet, förmåga att motstå
krängning, beror på alltför stor
M. och orsakar våldsamma
rörelser i sjögång. Motsatta
egenskapen, vekhet, beror på alltför
liten M.
Metace’ntrum (av grek, meta’,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
