Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metafas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1541 Metafas—Metafysik 1542
till, mot, och lat. centrum,
medelpunkt), styvhetspunkt,
krök-ningsmedelpunkten för
deplace-menttyngdpunktskurvan. M. är
den punkt Al’, där en vertikal
linje M’B’, gående genom
deplace-mentets tyngdpunkt, B’, vid
fartyget i krängt läge, skär vertikalen,
AI’B, genom deplacementets
tyngdpunkt, B, vid fartyget i upprätt
läge. Kränges fartyget tvärskepps,
erhålles
tvärskeppsmeta-centrum, kränges det
långskepps, erhålles
långskeppsmet a c e n t r u m. M. är olika
högt belägen vid olika
krängnings-vinklar, men läget ändras i allm.
endast obetydligt vid
krängnings-vinklar upp till 10°.
Metafa’s, se Cell sp. 1124.
Metafo’r (grek. metafora’,
överföring), uttryck, i vilket en
bild ersätter det direkta uttrycket
för saken. Detta kan ske
därigenom, att man utbyter fysiskt mot
fysiskt (t. ex. i st. f. vitt hår
ålderns snö), andligt mot fysiskt
(t. ex. hjärtats is) 1. fysiskt mot
andligt (t. ex. stormens vrede). M.
avser att göra språket åskådligt
och suggestivt och är därför ett av
den högre stilens viktigaste
hjälpmedel. Även i dagligt språkbruk
förekomma M., vilka dock ej
längre uppfattas som bilder, t. ex.
bergrygg, lama ursäkter, dött
kapital. T. o. m. ord ss. begripa,
föreställa sig o. s. v. äro urspr. M.
— I den isländska p o e t i
-k e n skiljer man mellan två olika
slag av specifikt poetiska
uttryck, h e i t i, enkla ord (t. ex.
sv. gångare, springare i st. f.
”häst”), och kenningar [av isl.
kenna (viö), uppkalla (efter)],
som äro minst tvåledade (t. ex.
sv. öknens skepp i st. f.
”kamel”). Kenningarna
innebära antingen en beskrivning
(Odens son = Tor) 1. oftare en
Metacentrum (konstruktion av
metacen-terhöjden). VL, V’L’ vattenlinjer.
M. (böljans häst = skepp), som
kan bli en ren gåta (backens tång
— skog, likgök = korp). De olika
leden kunna i sin tur
omskrivas, varigenom man kan få ända
till 5- och 6-ledade kenningar.
Många och långa sådana äro
särskilt utmärkande för den s. k.
skaldepoesin. I senare litteratur
förekomma kenningartade M.
särskilt under barocken (så t. ex. hos
Dahlstierna banebär = kulor,
himlens silvervårta — månen).
Metafra’s (grek. meta’f rasis),
förklarande omskrivning;
översättning i prosaform av en dikt på
ett främmande språk.
Metafysi’k (grek, ta meta’ ta
fysika’, eg. det, som följer efter
det fysiska, ss. ett ord,
Meta-phy’sica, först nyttjat av
Boe-thius). Termen kom först av en
tillfällighet att användas om
några böcker av Aristoteles, vari
avhandlades de filosofiska
grundbegreppen (se Aristoteles
sp. 642 f.). Ss. en sådan filosofisk
principlära om det varande och
dess allmännaste bestämningar 1.
attribut fattades M. även inom
medeltidsfilosofin och senare
inom nyare tidens s. k.
nyaristote-lism. Genom 1600-talsfilosofen
Joh. Clauberg kom termen att
senare ofta utbytas mot o n t o
-logi. Hos Chr. Wolff fick M. en
vidsträcktare betydelse av
teoretisk filosofi över huvud (se Fil o-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
