Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metalloxidglödlampa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1549
Metalloxidglödlampa—Metallursi
1550
hålla metall, bunden vid en
alkyl-grupp. De äro flyktiga föreningar,
som lätt sönderdelas, och äga
därför stor reaktionsförmåga. De
användas även vid syntetiska
reaktioner, vilka avse införandet av
alkyl i en förening. Särskilt
viktiga i detta avseende äro de av
Grignard upptäckta
alkylmagne-siumhaloiderna av den allmänna
formeln R-MgX (R = alkyl, Mg
= magnesium, X = halogen),
vilka bildas vid magnesiums
inverkan på alkylhaloider i
eterlösning. En annan viktig grupp av
M. äro zinkalkylerna (se d. o.).
Metalloxidglödlampa, se
Elektrisk belysning sp. 903.
Metallproberingskonst, se
Pröberkonst.
Metallreflexion, ljusets
reflexion mot metallytor, varvid i
allm. planpolariserat ljus
omvandlas till elliptiskt polariserat.
Reflexionsförmågan för långa
vågor kan enl. elektromagnetiska
ljusteorin beräknas ur elektriska
ledningsförmågan.
Metallsyror, oorganiska syror,
vilkas negativa ion innehåller en
metallatom, t. ex. tennsyra,
H2SnO3, antimonsyra, H2SbO4.
Metalltråd, eg. tråd av varje
metall, vanl. dock av annan metall
än järn 1. stål, huvudsaki.
mässing. M. erhålles genom pressning
av den smälta metallen genom
munstycken 1. ock genom
dragning (se T r å d d r a g n i n g).
Mått å M. uppges i dess diameter
i mm. 1. i dess genomskärningsyta
i kvmm.
Metalltrådslampa, se
Elektrisk belysning sp. 902.
Metallu’rg, person, som
vetenskapligt 1. praktiskt sysselsätter
sig med metallurgi (se d. o.).
Metallurgi’ (av metall och
grek. e’rgon, verk), hy 11 k u n
-s k a p, hyttkonst, läran om
de tekniska metallernas
framställning och egenskaper. Allmän M.
behandlar allmänna lagar och
grunder för metallframställning,
metallernas fysikaliska och
kemiska egenskaper, deras
mikrostruktur (se Metallografi),
metallurgiska och mekaniska
processer, deras utgångsmaterial och
viktigaste hjälpmedel,
hyttprodukterna samt allmänna
ekonomiska synpunkter. Speciell M.
meddelar en detaljerad
framställning av de särskilda metallernas
och vissa legeringars
framställning och egenskaper. Den indelas
i järnets M. och
metall-hyttkonst; den senare
behandlar andra metaller än järn.
—- De metallurgiska processerna
1. hyttprocesserna indelas i
pyro-metallurgiska processer
(av grek, pyr, eld), som ske på
torra vägen genom upphettning
(vanliga termiska,
elektroter-miska och smältelektrolytiska
processer), och h y d r o m
e-tallurgiska processer (av
grek. hy’dor, vatten), som ske
på våta vägen vid relativt låg
temperatur genom användande
av lösningsmedel, ss. kvicksilver
(amalgamationsprocesser) 1.
vattenlösningar (egentliga
extrak-tionsprocesser och elektrolytiska
processer). Med hänsyn till
ändamålet indelas hyttprocesserna
sålunda: 1) Processer för
framställning av råmetaller. För gedigna
malmer användas bl. a. mekaniska
metoder, ss. vaskning;
oxidmalmerna underkastas reduktion (se
d. o.) vanl. med kol men även
med andra ämnen, t. ex.
aluminium (aluminotermisk process) ;
sulfidmalmerna ha ofta en mera
invecklad metallurgi, varvid
röstning och skärstensmältningar
brukas (jfr Koppar och
Nickel). 2) Raffineri/ngsprocesser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
