Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metaller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1547
Metallhyttkonst—MetaRorganiska föreningar 1548
syfte. Jfr Anlöpning,
Bronsera, Brunera, G a 1 v a n o
-teknik, Metallisering.
Metallhyttkonst, se
Metallurgi.
Metallise’ring, ett av
schweizaren M. U. Schoop uppfunnet
förfaringssätt att överdraga trä- och
järnföremål, vävnader o. d. med
ett skyddande skikt av koppar,
aluminium, zink 1. andra metaller.
En i en blästerlåga 1. genom en
elektrisk ljusbåge till smältning
bragt metall, vilken i trådform
undan för undan matas in i
metal-liseringsapparaten, sprutas med
tillhjälp av luft av c:a 3 atm.
tryck genom ett munstycke mot
föremålet.
Metallkalker, äldre namn på
metalloxider.
Metallografi’ (av t metall och
grek. gra’fein, skriva),
vetenskapen om metallerna och deras
legeringar. M. åsyftar bl. a. en
beskrivning av legeringarnas
strukturelement, dessas fysikaliska och
kemiska egenskaper och inbördes
gruppering samt söker klarlägga
det inflytande, värmebehandling,
bearbetning etc. utöva på
metallernas och legeringarnas inre
byggnad och därigenom även på
de yttre egenskaperna. Grunden
till M. lades av Martens och
O s m o n d. Bland M: s viktigaste
hjälpmedel märkes den
mikrosko-piska undersökningen av
slipprov, framställda genom filning
och slipning på smärgelpapper av
allt finare grad och slutligen
pole-ring med aluminiumoxid på en våt
filtskiva. Vanl. etsas den
polerade ytan, t. ex. med en
alkohollösning av salpetersyra,
varigenom strukturen tydligare
framträder. Den betraktas därefter
genom metallmikroskop, infört av
S o r b y 1864 och så konstruerat,
att metallytan kan belysas genom
objektivet. Vanl. tas
mikrofotografier av provet. Andra
hjälpmedel äro den termiska analysen,
med vars tillhjälp omvandlingar i
en legering kunna fastställas på
grund av legeringens
avkylnings-hastighet, röntgenanalysen,
varigenom de kristallografiska
egenskaperna hos metallerna och
legeringarna kunna studeras, samt
mätningar av elektriska
motståndet, termoelektriska kraften,
värmeutvidgningen m. m.
Metallografiska institutet,
Sthlm, institut för metallografisk
forskning och för praktiska
undersökningar för industrins behov,
grundades 1920 av medel, som
insamlats inom järn- och
metallindustrin. M., som även åtnjuter
ett mindre statsanslag, förestås
av C. Benedicks (se d. o.).
Metalloi’der (av metall och
grek. ei’dos, likhet), grundämnen,
som ej ha metallisk karaktär.
Allmänna, för M. gemensamma
kännetecken 1. egenskaper kunna
ej anges. Med undantag av väte
ha M. elektronegativ karaktär och
bilda antingen ensamma (ss.
fallet är med halogenerna) negativa
ioner 1. tillsammans med andra
atomer, vanl. syre, komplexa
negativa ioner. Kväve kan dock även
ingå i positiv ion. I allm. äro M: s
molekyler fleratomiga. Bland M.
märkas ädelgaserna, som ej ingå
föreningar med andra ämnen,
vidare väte, kväve, syre, fluor, klor,
vilka vid vanlig temperatur äro
gasformiga, brom, den enda M.,
som är i vätskeform vid vanlig
temperatur, och slutligen bor,
kol, kisel, fosfor, svavel och jod,
som äro fasta kroppar.
Metallokromi’ (av metall och
grek. kro’ma, färg), se
Metall-f ä r g n i n g.
Metallorganiska föreningar,
organiska föreningar, som
inne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
