Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1555
Metazoa—Meteorolog
1556
språkljud i samma ord (sv. kors:
lat. cruæ; sjerscmt för sergeant).
Metazo’a (av grek, meta’,
efter, och zo’on, djur), se Djur.
Mete’llus, romersk familj. 1.
Q u i’ n t u s C a e c i’l i u s M.
Macedo’nicus, d. 115 f. Kr.,
kuvade 148 f. Kr. ett uppror
i Makedonien och besegrade
akaiska förbundets trupper.
Konsul 143 f. Kr. — 2. Q u in t u s
C a e e i 1 i u s M. N u m i’ dicus,
d. 91 f. Kr., reorganiserade som
konsul 109 den romerska hären
och besegrade Jugurtha.
Motståndare till Marius. — 3. Quintus
Caecilius M. Pi’us Sci’pio,
d. 46 f. Kr., blev Pompejus’
svärfar 52 och var en av ledarna för
dennes parti i inbördeskriget mot
Caesar, överbefälhavare i slaget
vid Tapsus 46 f. Kr.
Meteo’rer (grek, mete’oros, i
luften befintlig), kosmiska
kroppar, som inkomma i jordens
atmosfär med stor hastighet (flera
tiotal km. i sek.) och därunder på
grund av friktionen råka i
glöd-ning och förgasas. I sällsynta fall
kunna M. nå jordytan ss.
meteoriter (se d. o.), även kallade
aer ol i ter. Varje stjärnklar
kväll kan man räkna några M.
per timme. De uppträda särskilt
talrikt under första hälften av
aug. och i mitten av nov. Största
delen av M. äro spillror av
upplösta kometer, och de talrika
fallen vid nämnda tider av året bero
på att jorden då i sin bana korsar
upplösta kometers banor. Boli’d
1. eldkula kallas en större M.,
som stundom kan iakttas även vid
dagsljus. Den sönderspringer med
en knall. — Jfr Stjärnfall.
Meteori’sm (av grek.
mete’o-ros, i luften befintlig),
”väder-spännin g”, utspänning av
tarmen med gaser, förekommer
ofta vid tarmkatarrer och kan vid
bukhinneinflammation genom
förlamning av tarmen höggradigt
utspänna buken. Jfr Mag- och
tarmsjukdomar.
MeteoriTer (av grek. mete’oros,
i luften befintlig), m e t e or s t e
-n a r, från världsrymden på jorden
nedfallande kroppar, som falla
enstaka 1. i hela svärmar. Efter sin
sammansättning delas de i 1)
stenmeteoriter, i det inre
vanl. ljust 1. mörkt grå och
bestående av en del silikater, ss.
plagio-klas, pyroxen, olivin, och flittror
1. korn av metalliskt nickel järn,
1. 2) järnmeteoriter, som
väsentligen utgöras av nickeljärn
med några procents nickelhalt.
Järnmeteoriterna äro ofta av
betydande storlek (flera ton),
medan stenmeteoriterna på grund
av sin större sprödhet sprängas
sönder i småstycken under sin
färd genom luften. Man känner
c:a 1,000 meteoritfall, varav nära
hälften järnmeteoriter. Av de
direkt iakttagna fallen äro
stenmeteoriterna övervägande.
MeteorograT, me t e o r o
-s k o’ p (av grek, mete’oros, i
luften befintlig, och gra’fein, skriva,
resp. skopei’n, se),
självregistre-rande meteorologiskt instrument,
med vilket två 1. flera olika
meteorologiska företeelser
(temperatur, barometerstånd, nederbörd,
luftfuktighet, vindriktning och
-styrka o. s. v.) samtidigt
registreras. M. är en kombinerad
termo-graf, barograf m. m. Fördelen
med dess användande är att full
tidsöverensstämmelse erhålles
mellan de olika företeelserna.
Registreringen sker näml, på en och
samma pappersremsa, driven av
ett urverk, så att
tidsmarkeringen gäller alla kurvorna.
Meteorolo’g, vetenskapsman,
som sysslar med meteorologi. I
Norge är M. officiell titel för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
